Utveckling av hbtqi-rättigheter står still i både Sverige och Europa
Årets Rainbow Map från ILGA Europa visar att utvecklingen för hbtqi-personers rättigheter i Europa för första gången på tolv år, sedan ILGA började mäta, står still. Under 2020 skedde nästan inga förbättringar alls för hbtqi-personer i lagar och policies i Europas länder.
Idag den 17 maj på IDAHOBIT (International Day Against Homophobia, Biphobia and Transphobia) släpper ILGA Europa (samarbetsorganisationen för hbtqi-personer i Europa) sin årliga Rainbow Europe Map. Europas länder rankas där i ett index efter hur de lever upp till rättigheter för hbtqi-personer. I årets Rainbow Map konstateras att framstegen för hbtqi-personers rättigheter nästan har upphört under det senaste året.
Bristen på någon utveckling alls under 2020 handlar delvis om att Europas regeringar tvingats lägga fokus på att hantera coronapandemin. Samtidigt märks också ett tydligt bakslag för hbtqi-personers rättigheter i några europeiska länder, som i Ungern och Polen. ILGA Europa drar slutsatsen att i många länder hejdas utvecklingen på grund av en förvärrad polarisering i synen på hbtqi-frågor och på grund av att en del beslutsfattare inte längre ser att det gynnar dem att ställa sig bakom hbtqi-personers lika rättigheter. Många regeringar i Europa har också nedprioriterat dessa frågor. Bland de länder där utvecklingen står stilla och lagstiftningsarbete har fördröjts eller skjutits upp nämner ILGA Europa Sverige.
– I Sverige väntar vi fortfarande på införandet av en ny könstillhörighetslag som fullt ut respekterar transpersoners mänskliga rättigheter. Det är motsägelsefullt att ett land som säger sig stå framkant för hbtqi-personers rättigheter väntar med en så akut och viktig förändring. RFSL vill ha en ny #translagnu, säger RFSL:s förbundsordförande Deidre Palacios.
Sveriges ranking är i år en sjunde plats. Sverige uppfyller 65 procent av de kriterier ILGA Europa ställt upp. Sveriges placering har förbättrats från en tiondeplats förra året. Sverige uppfyller ILGA Europas kriterier i något högre utsträckning (63 procent 2019), men framför allt beror Sveriges klättring på listan på att en del andra länder uppfyller kriterierna i lägre utsträckning än förra året. Högst upp i rankingen ligger Malta (94 procent) och Belgien (74 procent). Längst ner av EU-länderna i rankingen ligger Polen (13 procent), medan Azerbajdzjan befinner sig i den absoluta botten (2 procent).
Under 2020 antog den svenska regeringen en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Dock är frånvaron av en ny könstillhörighetslag fortfarande ett faktum och i den frågan hände så gott som ingenting under förra året.
– I en tid då motståndet till hbtqi-personers lika rättigheter åter växer sig starkare behöver Sveriges regering, och andra europeiska regeringar, nu se till att fortsätta vara engagerade och aktiva som ledare i arbetet för att mänskliga rättigheter ska gälla för alla, avslutar Deidre Palacios.