Utsatt läge för transpersoner på arbetsmarknaden

Det nu avslutade projektetet Trans, arbetsmarknad, plånbok har finansierats av Nordiska ministerrådet. RFSL har varit en av projektets samarbetsorganisationer.

– En av de mer allvarliga resultaten som vi fann var den höga arbetslösheten i gruppen på 14 procent, och att den till stor del kan förklaras av bristande arbetsförmåga. Detta i kombination med att mer än hälften svarade att de hade helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga är mycket allvarligt, säger projektledaren Lukas Romson.

56 procent av de svarande hade helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga. Endast 44 procent uppgav sig ha full arbetsförmåga. (I befolkningen som helhet i Sverige har 27 procent nedsatt arbetsförmåga på grund av långvarig sjukdom.) Det var något vanligare att ha full arbetsförmåga bland dem som någon gång hade transitionerat (gått från att ha betraktats tillhöra en könskategori till att betraktas tillhöra en annan) på en arbetsplats än bland dem som inte hade det. Det fanns vidare en tydlig koppling mellan nedsatt arbetsförmåga och psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar.

– Eftersom arbetsförmågan spelar en så stor roll för arbetslösheten är det förmodligen där man behöver sätta in åtgärder, menar Lukas Romson.

– Någon typ av program där Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, och deras motsvarigheter i Finland, gemensamt tar ansvar för målgruppen och med förståelse för den särskilda problematiken ger riktade insatser, det skulle kunna ge effekt.

Enkätsvaren visar samtidigt att både kortare kötider för vård och att ändra juridiskt kön har visst samband med högre arbetsförmåga.

– En välfungerande könsbekräftande vård, med kortare köer, ihop med den nya könstillhörighetslagen med kortare köer för att ändra juridiskt kön, skulle alltså kunna öka arbetsförmågan i gruppen, konstaterar Lukas Romson.

Drygt 30 procent av de som svarade på enkäten hade utsatts för någon form av diskriminering på arbetsplatsen. 60 procent hade upplevt minst en form av trakasserier, exempelvis att bli medvetet felkönad, få kommentarer om relationer eller kropp eller att gamla personuppgifter spridits, som namn eller foto.

Blev du förvånad över något som enkätsvaren visade?

– Ett av de resultat som förvånade var hur extremt dålig ekonomi transpersoner har. Det är något som sällan undersökts. Kombinationen av låga inkomster, stor ekonomisk utsatthet, hög arbetslöshet och låg arbetsförmåga är alarmerande.

25 procent av de som svarade i Sverige hade mindre än 12 000 kr i månaden i inkomst, efter skatt. I Sverige var transpersoners medianinkomst, det säkraste måttet, efter skatt 17 000 kr och medelinkomsten var 20 500 kr.

Lukas Romson framhåller att det finns stora utmaningar med att komma tillrätta med den rädsla och ångest inför jobbsökande som påvisas. Det är vanligt, vittnar fritextsvar om, att transpersoner som söker jobb är rädda för att outas, för att inte respekteras eller accepteras och för att bli illa bemötta. Det kan hänga ihop med en minoritetsstress som kräver övergripande insatser i samhället för att den ska minska.

– En arbetsgivare kan dock troligen göra en del genom att tydligt signalera transinklusion.

Finns det problem som uppstår för transpersoner när de söker jobb som skulle vara mer enkla att se till att de inte ska behöva uppstå? 

– Ett vanligt problem är att många transpersoner får problem att fylla i ansökningsformulär om det bara går att fylla i man eller kvinna som kön. Det är ett relativt enkelt problem att åtgärda för en arbetsgivare. Det är också ett bra sätt att inte i onödan minska sin rekryteringsbas.