Vi står tillsammans för transpersoners rätt till vård

RFSL

Frågan om tillgång till könsbekräftande vård är alldeles för viktig för att diskuteras utifrån svepande generaliseringar och ensidiga perspektiv. Uppdrag Granskning har sänt ett nytt program som ifrågasätter vården. Ur vårt perspektiv var det mer nyanserat än programmet som sändes i våras, som skapade stor oro med sensationell vinkel och osakliga eller lösryckta fakta. Men även denna gång saknas viktiga perspektiv och röster för att belysa frågan på ett rättvisande sätt och skapa meningsfull diskussion.

Vi är organisationer som dagligen möter målgrupper med stor psykisk ohälsa och som behöver könsbekräftande vård eller annat stöd. Det är vår uppgift att värna om transpersoner, i synnerhet unga transpersoners, rättigheter och tillgång till bra vård och olika hälsofrämjande insatser. Som en del i det efterlyser vi självklart en saklig och respektfull debatt.

Det är inte sakligt att som Uppdrag Granskning ifrågasätta suicidrisken hos unga transpersoner. Vi vet att det är vanligt med psykisk ohälsa i gruppen transpersoner. Vi vet att psykisk ohälsa och tidigare suicidförsök är de enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid. Vi vet också genom vårt mångåriga arbete med målgruppen att personer med könsdysfori som gör suicidförsök uppger att väntan på vård varit centralt i detta. I Sverige finns ingen statistik varken på hur många personer med könsdysfori som tar sitt liv, hur många av dem som gör det i väntan på vård eller vad orsaken är. Det handlar dels om att statistik inte tar med transerfarenhet, dels om att bakomliggande orsaker till suicid alltid är svåra att återge på ett sätt som stämmer. Däremot vet vi att många transpersoner har suicidtankar och gör suicidförsök.

Det är inte heller rättvisande eller rättvist av Uppdrag Granskning att utelämna unga transpersoners egna röster och berättelser. Istället framställs unga som osjälvständiga offer som det bara är äldre som kan tala för. Barn och unga har rätt till nödvändig hälso- och sjukvård, och barn och unga kan i vissa fall behöva få nödvändig vård utan vårdnadshavares medgivande. Detta är inte unikt för könsbekräftande vård. Att man är ung innebär inte att man inte kan vara mogen att delta i beslut om sin egen vård och behandling tillsammans med behandlande läkare. Underlivskirurgi kan vara nödvändig vård utifrån en medicinsk bedömning, i ett fåtal fall även för personer under 18 år, men lika självklart ska det vara att slippa oönskad eller onödig kirurgi, en rätt vi länge har kämpat för. Vården ska vara individanpassad.

Frågan om unga med psykisk ohälsa, med funderingar kring könsidentitet och könsdysfori, handlar inte heller bara om den könsbekräftande vården, även om den är central och har hamnat i fokus nu. Det handlar lika mycket om trygga sammanhang, socialt stöd, gemenskap, bekräftelse och utrymme att reflektera kring och spegla sig i andras erfarenheter. Vi hoppas att diskussionerna i framtiden kan kretsa kring hur vi på allvar kan förbättra för unga med psykisk ohälsa. Hur vi kan skapa mer resurser till en bra transvård, skapa fler mötesplatser och öka kunskapen inom skola, vård och viktiga verksamheter för unga transpersoner. Det kan göra verklig skillnad.

Sandra Ehne, förbundsordförande RFSL
Jêran Rostam, förbundsordförande RFSL Ungdom