RFSL – en röst för hbtqi-personer under pandemin

Det finns många exempel i världen på hur covid-19 inte bara har inverkan på liv och hälsa, utan även på det politiska klimatet. Coronapandemin har kunnat utnyttjas av homo- och transfoba auktoritära ledare för att stärka greppet om makten och kunna genomföra en diskriminerande politik. Ett tydligt fall är Ungern, där parlamentet hastigt har förbjudit människor att ändra juridiskt kön. I Uganda har coronapandemin blivit ännu ett verktyg för att ytterligare trakassera hbtqi-personer i landet. Fler exempel finns och RFSL fortsätter att följa utvecklingen.

Läget i Europa
Under våren har ILGA Europas årliga Rainbow Europe Map släppts, som poängsätter och rangordnar hbtqi-personers rättigheter i Europas länder. Kartläggningen visar att utvecklingen kan sägas ha nått ett avgörande ögonblick. ILGA Europa bedömer att antingen fortsätter livsvillkoren för hbtqi-personer att förbättras i Europa, om än ojämnt och i olika takt, eller så avstannar utvecklingen för att i stället i flera länder försämras. Sverige intar en tiondeplats och uppfyller därmed endast 63 procent av kriterierna. Bland de frågor som drar ner betyget för Sveriges del finnas att det inte finns någon könsneutral familjelagstiftning, vilket drabbar regnbågsfamiljer, och att det kvarstår krav i den svenska könstillhörighetslagen på att vara 18 år samt att genomgå utredning för att kunna ändra juridiskt kön.

Även EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har släppt en undersökning, i deras fall byggd på enkätsvar från hbti-personer i EU:s medlemsländer samt Storbritannien, Serbien och Nordmakedonien. Undersökningen visar att rädsla, våld och diskriminering fortsätter att vara ett stort problem för hbti-personer. Med 140 000 svarande i 30 länder är undersökningen den största någonsin i sitt slag. Resultaten visar att även om många länder har kommit långt när det gäller jämställd lagstiftning för hbti-personer, är de faktiska framstegen i verkligheten alltför få och många hbti-personer är fortfarande mycket utsatta. I Sverige undviker 42 procent att hålla sin partners hand offentligt, 31 procent svarar att de har blivit trakasserade året innan undersökningen, 22 procent undviker ofta eller alltid vissa platser av rädsla för att bli attackerade och 15 procent har känt sig diskriminerade på jobbet året innan undersökningen. Vi har med andra ord mycket kvar att arbeta med också i Sverige.

Vad gör RFSL just nu?
För RFSL är det viktigt att vara en röst för hbtqi-personer under pandemin. Vi har under våren bland annat träffat jämställdhetsminister Åsa Lindhagen, Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni, Folkhälsomyndigheten och flera andra beslutsfattare för att uppmärksamma dem om hbtqi-personers situation. RFSL har också ett aktivt internationellt engagemang och arbetar med att stötta den globala hbtqi-rörelse som vi självklart är en del av och vi har tillsammans med ett stort antal andra organisationer lämnat detta uttalande till FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Under sommaren har särskild vikt lagts på asylfrågor, då den av regeringen tillsatta parlamentariska kommittén om migrationspolitiken håller på att avsluta sitt arbete och överlämna ett betänkande med förslag på en ny, mer restriktiv, asyl- och migrationspolitik. RFSL har reagerat starkt kritiskt på flera av de väntade huvudförslagen från kommittén, som att tillfälliga uppehållstillstånd ska bli norm och att anhöriginvandring både kraftigt försvåras och i praktiken för många hbtqi-personer som beviljats asyl omöjliggörs. Det senare genom krav på att man ska ha varit sammanboende med en partner i ursprungslandet. RFSL har mot bakgrund av detta startat ett upprop för asylrätten. 

Vad RFSL gjorde under 2019 kan du läsa i förbundets årsrapport 2019. De verksamheter som beskrivs i årsrapporten har alla fortsatt rulla på under 2020, även om coronapandemin har inneburit stora utmaningar för vissa och anpassningar har skett. Vi har inte ställt in – vi har ställt om.

Ett medlemskap i RFSL kostar endast 100 kr. Det går även att bli månadsgivare.