Landsting och regioner glömmer hbtq-personers hälsa

RFSL

Mer än hälften av landstingens och regionernas handlingsplaner saknar helt insatser för att förbättra hbtq-personers psykiska hälsa. Detta trots att hbtq-personer är en utsatt grupp med höga ohälsotal. Bristen konstateras i en kartläggning RFSL gjort.

RFSL har kartlagt de handlingsplaner som landsting och regioner skickade in till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, under 2016 för att kunna få ta del av medel som avsatts av regeringen, och fördelades av SKL, i en satsning på 780 miljoner för att stärka kommuner, landsting och regioners arbete med psykisk hälsa lokalt och regionalt. Det som kartlagts är om ett hbtq-perspektiv har inkluderats och vilka insatser som i så fall planeras för att förbättra hbtq-personers psykiska hälsa. RFSL har även listat insatser som kommuner, landsting och regioner rekommenderas genomföra för att främja hbtq-personers psykiska hälsa.

Ett av målområdena i den överenskommelse som slöts mellan regeringen och SKL, inför att SKL skulle fördela pengarna, var att fokusera på utsatta grupper, där hbtq-personer nämns som en viktig målgrupp att nå. RFSL:s granskning visar dock att enbart 12 av 21 regionala analyser som inkommit innehåller skrivningar om hbtq. Resterande nämner inte gruppen alls i sin analys av läget gällande psykisk hälsa lokalt. 10 av 21 handlingsplaner nämner hbtq, men enbart en av handlingsplanerna (Stockholms) nämner flera specifika insatser som ska göras för att förbättra hbtq-personers psykiska hälsa. Vissa av de landsting/regioner som inte nämner hbtq i sin handlingsplan har RFSL dock kännedom om att det inom regionen bedrivs insatser för hbtq-personers hälsa, vilket tyvärr inte har uppmärksammats när dessa handlingsplaner har utarbetats.

Tidigare har bl.a., gällande hbtq-personers psykiska hälsa, en registerstudie från Socialstyrelsen visat att förekomsten av riskbruk eller beroende, samt förekomsten av depressioner och ångestsjukdomar är högre bland personer i samkönade äktenskap jämfört med personer i olikkönade äktenskap (Socialstyrelsen, 2016). En rapport från Folkhälsomyndigheten om transpersoners hälsa har visat att 40 procent av unga transpersoner har försökt ta sitt liv någon gång och att 57 procent har haft självmordstankar det senaste året (Folkhälsomyndigheten, 2015).

– Hbtq-personer som mår psykiskt dåligt har särskilda behov som behöver tas i beaktande och det behövs förebyggande åtgärder för att undvika att hbtq-personer utvecklar psykisk ohälsa. Till exempel skulle vi vilja se att varje landsting har en upparbetad plan för hur personer som söker könsbekräftande vård ska se ut, hur remiss ska skrivas och vilket psykologiskt stöd som ges i hemlandstinget under och efter en könskorrigerande behandling, säger Carolina Orre, sakkunnig hälsa och hivprevention på RFSL

– Vi vill också att det ska finnas kuratorsstöd för transpersoner och närstående till transpersoner i varje landsting/region, samt att varje landsting/region har en BUP- mottagning med särskild hbtq-inriktning dit hbtq-ungdomar remitteras, avslutar hon.

Läs hela RFSL:s kartläggning här

Läs RFSL:s rekommendation till kommuner, landsting och regioner om insatser för hbtq-personers psykiska hälsa