Kristrún registreras nu som förälder – efter många års kamp
Kristrún Stefánsdóttir och Inga Pétursdóttir flyttade 2016 från Island till Sverige med sitt gemensamma barn. När de skulle folkbokföra sig fick de beskedet att Kristrún inte räknades som förälder i Sverige. Detta trots att de båda är föräldrar enligt isländsk lag. Efter många års kamp får nu Kristrún slutligen rätt att registreras som förälder även i Sverige, tack vare förra årets lagändringar.
Kristrún och Inga är ett av alla samkönade par som drabbats av att ett föräldraskap som fastställts i utlandet, inte har gällt i Sverige. Trots att faderskap inom ett olikkönat par i samma situation skulle ha erkänts.
Beskedet som det isländska paret fick från Skatteverket var att Kristrún behövde adoptera sitt barn för att föräldraskapet skulle kunna registreras i Sverige.
– När jag pratade med den handläggare på Skatteverket som vi var i kontakt med när vi flyttade hit och förklarade att jag ju är barnets förälder var svaret att “det är du kanske på Island, men det är du inte här”. Den där kommentaren har ekat i mitt huvud sedan dess. Vår dotter förlorade mig som förälder och hade plötsligt bara en förälder och vårdnadshavare i Sverige, säger Kristrún Stefánsdóttir.
De överklagade Skatteverkets beslut till Förvaltningsrätten och fick rätt; Kristrúns föräldraskap skulle registreras. När Skatteverket sedan överklagade Förvaltningsrättens dom kom Kammarrätten fram till samma slutsats. Kammarrätten gjorde bedömningen att Skatteverkets beslut innebar en inskränkning i familjemedlemmarnas rätt till privat- och familjeliv och att det gjorts en åtskillnad pga sexuell läggning. När ärendet sedan hamnade i Högsta Förvaltningsdomstolen blev utfallet ett annat. Där blev domen, som kom tidigare i år, istället att Skatteverkets beslut att inte registrera något föräldraskap är korrekt.
– Det här var ett minst sagt nedslående besked. Framförallt efter att både Förvaltningsdomstolen och Kammarrätten gett paret rätt. Vi hade förväntat oss samma utfall i högsta instans och därmed en vägledande dom i den riktning som är den enda rimliga. Vi ser det här som ett solklart fall av diskriminering, säger RFSL:s förbundsordförande Deidre Palacios.
Sedan paret flyttade till Sverige och medan den rättsliga processen i deras ärende pågått har dock den svenska lagstiftningen kring hur föräldraskap fastställs efter assisterad befruktning uppdaterats.
Efter Högsta Förvaltningsdomstolens besked vände sig Kristrún därför till familjerätten i sin kommun. Detta för att dubbelkolla om de inte kunde anses omfattas av lagändringarna, även om deras barn föddes innan 2019 när lagen uppdaterades.
Efter assisterad befruktning på klinik utomlands behöver numera inte alltid den kvinna i ett samkönat par som inte fött barnet göra en närståendeadoption. Istället kan föräldraskapet fastställas genom att man skriver under en föräldraskapsbekräftelse. Det är möjligt om behandlingen gjorts på en behörig klinik och om barnet när det blir äldre kan få information om donatorn. Omständigheterna i Kristrúns och Ingas fall överensstämmer med de kriterierna.
En rad juridiska experter och den statliga myndighet som ansvarar för frågor kring familjerätt, MFOF, involverades i att titta närmare på om inte Kristrún därmed skulle kunna bekräfta föräldraskapet. Beskedet blev att barn till samkönade par som fötts innan 2019 mycket riktigt ska omfattas av de nya reglerna, om övriga kriterier är uppfyllda.
– Nu har jag alltså fått bekräfta föräldraskapet och fått det registrerat i Sverige. Det har varit en lång kamp men till slut blev det rätt. Man ska inte ge upp utan fortsätta kämpa helt enkelt, säger Kristrún.
Hade kriterierna för att omfattas av de nya reglerna inte varit uppfyllda, t.ex om donatorn varit anonym, hade närståendeadoption fortfarande varit den enda möjligheten för Kristrún att bli juridisk förälder i Sverige. Ett olikkönat par som fått barn på samma sätt och som flyttat från Island till Sverige hade däremot erkänts som föräldrar båda två, utan ny fastställelse i Sverige. De lagar som reglerar hur föräldraskap som fastställts utomlands kan erkännas i Sverige gör alltså fortfarande stor skillnad på olikkönade och samkönade föräldrar. En statlig utredning ska nu se över hur dessa lagar kan förändras och titta på om utländska föräldraskap inom samkönade par i större utsträckning kan erkännas i Sverige.
– Det är bra att möjligheten att bekräfta föräldraskap på senare tid utvidgats, och att färre personer därmed behöver närståendeadoptera sina barn. Alla omfattas dock inte av lagändringarna och det enda rimliga vid en flytt är ju att ens föräldraskap erkänns utan att det ska behöva fastställas på nytt, avslutar Deidre Palacios.