Hbtqi-frågor på agendan under veckans FN-möten

För att ge en bild av vad mötet ska leda till och hur situationen för hbtqi-personer ser ut globalt pratade vi med Natia Gviansihvili som är internationell projektledare på RFSL. 

Vad är FN:s råd för mänskliga rättigheter?

– Kort sagt har rådet till uppgift att granska hur stater lever upp till mänskliga rättigheter och ge rekommendationer på åtgärder när det finns brister. De bedriver även förebyggande arbete och kan till exempel erbjuda tekniskt bistånd, kapacitetsstöd och åtgärder för att främja utbildning. Rådet består av 47 av FN:s medlemsländer som sitter tre år åt gången. Platserna fördelas mellan de fem geografiska grupperna i FN för att det ska bli en bra spridning. 

Vad är det FN ska diskutera i veckan?

– Rådet möts minst tre gånger per år och lyfter olika frågor vid olika möten. Ibland, när någonting akut hänt i världen kallar rådet till särskilda sessioner. Detta har nyligen hänt för till exempel situationen efter militärkuppen i Myanmar. Nu i veckan ska en rad frågor diskuteras, bland annat breda frågor som rör hur mänskliga rättigheter ska främjas globalt i stort. För oss på RFSL blir det just den här veckan extra viktigt att delta i de möten där FN:s specialrapportör i hälsofrågor och den oberoende hbtqi-experten presenterar sina årliga rapporter.

Vilken roll har RFSL haft inför mötet och hur mycket kan civilsamhället egentligen påverka?

– RFSL har engagerat sig i MR-rådet i många år och samarbetar med en rad andra internationella hbtqi-organisationer. Bland annat ser vi till att aktivister från olika länder i världen får en chans att delta och uttala sig i frågor som de tycker är viktiga. Det kan vi göra då vi har en så kallad ECOSOC-status – alltså en konsultativ status som icke-statliga organisationer får från FN och som gör att de får delta och uttala sig i olika processer, både i MR-rådet men även inom andra delar av FN. Genom att vara en aktiv röst ser vi och andra civilsamhällesaktörer till att våra frågor blir en del av narrativet och av olika rapporter, vilket göra att våra analyser faktiskt kan leda till konkreta rekommendationer och att de får den politiska uppmärksamhet som behövs. 

I år lägger vi extra stort fokus på att våra partnerorganisationer från transrörelsen får möjlighet att höras och synas. Till exempel är vi en del av Trans Advocacy Week – ett nätverk av organisationer som bland annat organiserar sidoevent, skickar in anföranden och skriver uttalanden för att få upp dessa frågor på agendan.

Hur ser situationen för hbtqi-personer ut globalt?

– Det är fortfarande 69 av FN:s medlemsstater som kriminaliserar homosexuella relationer baserade på samtycke. Den globala pandemin och de eskalerande politiska kriserna i många delar av världen har haft en allvarlig inverkan på hbtqi-rättigheter och vi ser försämring av lagar och politiska attityder gentemot hbtqi-personer även i Europa. Bara förra veckan antog Ungern ännu en homo- och transfobisk lag som kommer att slå mycket hårt mot landets unga hbtqi-personer. 

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi även ser allt fler aktiva och starka hbtqi-rörelser ta form runt om i världen. De håller ut och visar otrolig flexibilitet och styrka i sin hantering av utmaningar som hbtqi-personer i olika kontexter möter. Vi ser också ökad global solidaritet och samarbete mellan dessa grupper och likasinnade internationella organisationer och det är någonting väldigt positivt.