Enklare bli föräldrar gemensamt för regnbågsfamiljer

Anna Nordqvist, sakkunnig i familjefrågor på RFSL, reder ut vad förändringen kommer att innebära i praktiken för regnbågsfamiljer.

Vad innebär lagförslaget?
– Regeringen föreslår att en föräldraskapspresumtion ska införas även för samkönade gifta par och gifta olikkönade par där någon eller båda ändrat juridiskt kön.

Vad är presumtion?
– Presumtion handlar i detta fall om att den förälder som inte har fött barnet automatiskt ses som juridisk förälder från det att barnet föds, och registreras som det i folkbokföringen. Idag finns en faderskapspresumtion som gäller för fäder i olikkönade äktenskap där ingen ändrat juridiskt kön. Det har däremot saknats en motsvarande presumtion inom samkönade äktenskap eller äktenskap där någon eller båda ändrat juridiskt kön. Gifta par som inte omfattats av presumtion har hittills behövt vända sig till familjerätten i sin kommun för att antingen skriva under en bekräftelse på föräldraskapet, eller dra igång en närståendeadoption.

Varför kommer det här förslaget nu?
– Förslaget kommer från en utredning som presenterades 2018 och som alltså nu tagits vidare av regeringen. RFSL har länge drivit frågan om en könsneutral föräldraskapspresumtion och är glada över att regeringen nu föreslår att alla gifta par ska behandlas lika när det gäller detta.

Varför har den här förändringen behövts?
– Under de senaste åren har det gjorts flera ändringar i familjelagstiftningen för att jämna ut skillnader mellan olikkönade och samkönade par, så att samma regler ska gälla för alla. Att presumtion endast gällt olikkönade par där ingen ändrat juridiskt kön är alltså en skillnad som blivit kvar. Det kan det bli ändring på nu.

Gäller förändringen för alla eller bara för gifta par?
– Presumtionen kommer bara gälla gifta par. Sambopar behöver fortfarande vända sig till familjerätten för att den som inte fött barnet ska kunna bli juridisk förälder.

Vad innebär lagförslaget för regnbågsfamiljer?
– Det skulle innebära att man likställs med olikkönade par där ingen ändrat juridiskt kön, att det blir en jämlikhet inför lagen helt enkelt. Det här är en stor seger. Ska det finnas en presumtion ska den gälla alla gifta par, inte bara olikkönade par där ingen har ändrat juridiskt kön. Men RFSL ser också problem med de delar av förslaget som handlar om i vilka situationer ett presumerat föräldraskap kan hävas, det vill säga ogiltigförklaras. Reglerna kring det kallas hävanderegler.

Hur fungerar hävandereglerna?
– När familjelagstiftningen uppdaterades 2019 ändrades bland annat de hävanderegler som gäller vid faderskapspresumtion. Det handlade om vilka regler som gäller när barn blivit till genom spermiedonation. Samma hävanderegler föreslås nu gälla alla gifta par. Har man fått barn med hjälp av spermiedonator gäller presumtionen bara om barnet blivit till på en svensk klinik eller på en klinik utomlands, med spermier från en donator som kan bli känd för barnet. Har ens barn istället blivit till genom heminsemination eller på klinik utomlands med spermier från en donator som barnet inte kan få veta något om, alltså en helt anonym donator, är presumtionen inte giltig och kan alltså hävas. Hur reglerna fungerar är viktigt att känna till så att man inte invaggas i en falsk trygghet och automatiskt blir förälder men långt senare kan få sitt föräldraskap ogiltigförklarat.

Hur drabbar hävandereglerna regnbågsfamiljer?
– Eftersom många barn i regnbågsfamiljer kommer till med hjälp av spermiedonation slår alltså dessa regler extra hårt mot regnbågsfamiljer. Problemet med hävandereglerna är att de ställer höga krav på föräldrar att vara insatta i en komplicerad lagstiftning. Har man fått barn på ett sådant sätt att presumtionen inte gäller behöver man alltså känna till att man istället behöver närståendeadoptera sitt barn. Det behöver man alltså göra för att ens föräldraskap inte ska kunna hävas längre fram. Så länge man är överens och fortfarande lever ihop fungerar det ju. Men separerar man och blir oense riskerar man att hamna i en situation då ens föräldraskap ogiltigförklaras och det inte längre går att adoptera barnet. För att närståendeadoptera behöver man vara sambo eller gifta och överens om att adoptionen ska genomföras.

Vad ser du som det största hindret för regnbågsfamiljer idag när det gäller lagstiftningen?
Familjelagstiftningen är komplicerad och skulle behöva förenklas. De hävanderegler som nu föreslås gälla alla gifta par skulle behöva slopas. Anledningen till att reglerna ser ut som de gör är att politikerna vill styra människors val av sätt att skaffa barn. Men när konsekvensen av det blir att barn i värsta fall riskerar att förlora en förälder juridiskt skulle politikerna behöva tänka om.

Om du kunde få regeringen att göra en förändring för att förbättra livet för regnbågsfamiljer här och nu, vad skulle det vara?
– Att förenkla lagstiftningen. En statlig utredning som påbörjade sitt arbete i december 2020 tittar på den frågan just nu, dvs att förenkla lagstiftningen och göra den könsneutral. En annan viktig fråga är att barn borde kunna ha fler än två juridiska föräldrar.