Transvård

Hälsa, sex och hivRFSL

Många transpersoner behöver vård och behandling för att kroppen ska kunna stämma bättre överens med könsidentiteten och den man är som person. För många är det livsviktigt att få rätt vård medan andra inte önskar någon särskild vård eller behandling.

Remiss

Transvård, eller könsbekräftande vård, omfattar exempelvis hormonbehandling och kirurgi. Vården är tillgänglig både för transsexuella och icke-binära transpersoner. För att få tillgång till denna vård är första steget att en remiss skickas till ett könsidentitetsutredningsteam. Det finns sådana team på sex orter i Sverige. Teamen har olika regler för vem som kan skriva remissen, men de flesta kräver att remissen ska vara skriven av en psykiatriker. Man kan därför vända sig till öppenpsykiatrin där man bor och be dem skriva en remiss. Den som remitterar ska inte göra en egen utredning och man ska inte behöva uppfylla några särskilda krav för att få en remiss. Även ungdomsmottagningar och BUP kan hjälpa till att remittera till något av de team som tar emot patienter som är under 18 år.

Funktionsnedsättningar och tidigare diagnoser ska inte vara ett hinder för att få en remiss.

För teamen i Alingsås (Lundströmmottagningen) och Linköping kan du själv lämna in en egen vårdbegäran och behöver då ingen remiss. Detsamma gäller för ANOVA i Stockholm, men bara för den som är icke-binär och minst 18 år gammal.

Utredning och diagnos

Utredningsteamen brukar bestå av läkare, kurator och psykolog. Själva utredningen består av samtal där man berättar om hur man ser på sin könsidentitet. Man får även fylla i olika skattningsskalor och andra formulär. De flesta får sin diagnos efter cirka ett år, men det kan också gå fortare eller ta längre tid.

Diagnosen man kan få är könsdysfori och det finns tre olika varianter av diagnosen. Alla tre diagnoserna öppnar upp för hormonbehandling och överkroppskirurgi men för att kunna ändra det juridiska könet och genomgå underlivskirurgi krävs att man fått diagnosen ”transsexualism”. Diagnosen betyder inte att man är sjuk utan innebär att man har ett vårdbehov. Målet med vården är att minska könsdysforin så att man ska må bättre.

När man fått sin diagnos fortsätter man att träffa utredningsteamet ytterligare en tid samtidigt som behandling påbörjas. Denna tid kallas ibland ”real life experience”, och om man inte tidigare levt i enlighet med sin könsidentitet brukar man börja med det nu. Det innebär bland annat att komma ut för sin omgivning med sin könsidentitet.

Vanliga behandlingar

Beroende på ens hälsa och önskemål kan man få flera olika sorters behandlingar och operationer. Inga behandlingsformer är ett krav; var och en får i samråd med utredningsteamet och andra läkare komma fram till vad som passar. I princip hela behandlingen täcks av högkostnadsskyddet för läkemedel och läkarbesök.

Hormonbehandling

Hormonbehandling ges antingen i form av testosteron eller östrogen. Hälso- och sjukvården brukar omnämna testosteron som ”maskuliniserande hormonbehandling” och östrogen som ”feminiserande hormonbehandling”. Effekterna av behandlingen kan liknas vid en pubertet. Vissa delar av kroppen påverkas dock inte av behandlingen. Om man slutar på hormoner går vissa förändringar tillbaka medan andra är permanenta. För den som vill ha kvar alla effekterna är därmed hormonbehandling något man står på hela livet.

Testosteron ges antingen som en spruta med cirka tio-tolv veckors mellanrum eller som en gel som smörjs in på kroppen varje dag. Sprutan brukar ges på vårdcentral. Den som får testosteronbehandling brukar exempelvis få mörkare röst, skäggväxt, mer muskelmassa och ökad kroppsbehåring. Menstruationen upphör, vilket medför att det blir svårt att bli gravid så länge som behandlingen pågår.

Östrogen ges som tabletter, gel, plåster eller spruta med två till fyra veckors mellanrum. Om man har kvar sina testiklar brukar man även få tabletter som gör att de producerar mindre testosteron. Den som får östrogenbehandling brukar exempelvis få mer underhudsfett, mindre muskelmassa, mjukare hud och brösttillväxt. Håravfall på huvudet brukar upphöra. Förmågan till erektion brukar minska.

Det finns stora skillnader mellan hur personer reagerar på hormoner; det beror på vilka anlag man har men också på ens hälsa och ålder. Det går inte att förutse effekterna. Det tar också olika lång tid för personer att nå maximal effekt av hormonerna.

Barn som ännu inte gått igenom puberteten kan få hjälp med så kallade stopphormoner för att förhindra att kroppen går igenom en pubertet som inte stämmer överens med könsidentiteten. När man slutar ta stopphormonerna startar puberteten upp igen, eller så kan man börja behandling med önskade hormoner istället.

I Sverige ges hormonbehandling via landstinget och en könsdysfori-diagnos krävs för att få tillgång till dessa hormoner. Den som står på hormonbehandling går på regelbundna kontroller och dosen bestäms individuellt. En del personer väljer att självmedicinera hormoner. Eftersom hormoner kan påverka kroppen på olika sätt (exempelvis förändrande blodvärden och levervärden) finns det risker med att ta hormoner utan insyn från sjukvården. Den som tar hormoner utan att konsultera sjukvården bör därför vara medveten om riskerna och eventuella biverkningar.

Överkroppskirurgi

Testosteron gör inte att brösten försvinner utan oönskade bröst opereras istället bort. Denna operation kallas mastektomi. Oftast krävs flera operationer för att uppnå önskat slutresultat. Den som behandlas med östrogen brukar utveckla bröst, men det finns även möjlighet att genomföra en bröstförstoring med implantat. Landstinget brukar avvakta med bröstförstoring minst ett år efter påbörjad hormonbehandling för att se hur pass mycket brösten växer av behandlingen och därefter kunna komplettera med implantat.

Det finns olika metoder för överkroppskirurgi. Metoden bestäms av kirurg i samråd med den som ska opereras. Faktorer som spelar in är bland annat kroppens förutsättningar men även önskan om resultat. När det gäller mastektomi föredrar en del personer att göra fler operationer för att få så lite ärrbildning som möjligt. Andra vill hellre genomgå en stor operation för att få en platt bröstkorg så snabbt som möjligt. Vid bröstförstoring har kirurgen riktlinjer att förhålla sig till när det gäller storlek på implantaten. De flesta implantat behöver bytas ut senare i livet.

Det finns även möjlighet att genomgå överkroppskirurgi utan diagnos men operationen måste då bekostas med egna pengar.

Operation av underlivet

Underlivskirurgi är idag möjligt för den som fått diagnosen transsexuell och som är minst 18 år. I dagsläget krävs tillstånd från Socialstyrelsen för att genomgå underlivskirurgi. Detta tillstånd kan sökas med hjälp av könsutredningsteamet. Det finns inte ett krav på att genomgå underlivskirurgi för att ändra sitt juridiska kön.

Det finns olika typer av operationer för underlivet. Av en penis och pung kan man skapa en slida, klitoris och blygdläppar. Ofta görs det stegvis genom flera operationer. Efter operationen behöver man stavträna regelbundet för att slidan ska behålla sin form och storlek. Vid sex kan glidmedel behöva tillföras.

Klitoris brukar växa av testosteronbehandling och av denna kroppsdel kan man skapa en mindre penis. Ett annat alternativ är att skapa en större penis genom att ta vävnad och hud från någon annan del av kroppen, exempelvis från ljumsken, underarmen eller låret. Det finns flera olika metoder och även en pung kan skapas. Vilken typ av operation som passar bäst, och om man lämnar kvar slidan, livmodern och äggstockarna, bestäms i samråd med läkare. En del personer väljer en penisprotes istället för en skapad penis.

För den som behåller slidan men bytt till ett manligt personnummer kommer inte längre kallelserna till gynekologisk cellprovtagning. Man måste då själv boka tid för regelbundna kontroller. Rekommendationen är att gå på kontroller vart tredje år.

Testosteronbehandling kan leda till att slemhinnor blir skörare. Det kan då finnas behov av att tillföra ökad lubrikation i form av exempelvis glidmedel.

Östrogenbehandling antas minska risken för prostatacancer något men det är oklart i vilken utsträckning. Det sker inga automatiserade kallelser för provtagning utan både vården och patienter kan lyfta behovet. Faktorer som spelar in är ärftlighet, ålder och symptom. För den som fötts med prostata men bytt till ett kvinnligt personnummer rekommenderas därför att vid behov upplysa sjukvårdspersonal om att man har en prostata.

Logoped, hårborttagning och övrig vård

Utöver hormonbehandling, överkroppskirurgi och underlivskirurgi erbjuder sjukvården viss annan vård, exempelvis besök hos logoped. Logopeder är specialiserade på röst och kommunikation. Östrogenbehandling påverkar inte rösten. Istället kan man få hjälp av logopeden ett hitta ett röstläge som känns bekvämt. Den som påbörjat testosteronbehandling kommer i målbrottet och rösten utvecklas över minst 1 års tid. Även här kan logopeden vara ett stöd i att hitta ett bekvämt röstläge.

Östrogenbehandling ger väldigt liten påverkan på skäggväxt och annan kroppsbehåring. Hårborttagning erbjuds därför via landstinget. Vilka metoder som erbjuds skiftar mellan landstingen. Metoden skiftar även beroende på hårets färg. Oftast är det borttagning av hår i ansiktet och på delar av överkroppen som täcks av landstinget.

Övrig vård som kan bli aktuell är stämbandskirurgi och reduktion av struphuvud. Fettsugning av höfter och feminiserande ansiktskirurgi beviljas endast i undantagsfall.

Fertilitetsbevarande behandling och graviditet

Många av de behandlingar och operationer som transpersoner kan få leder till att man inte längre kan bli gravid eller producera spermier. Därför kan man få olika former av fertilitetsbevarande behandlingar för att göra det lättare att skaffa biologiska barn om eller när man vill göra det.

Personer med testiklar kan få hjälp att frysa in och spara spermier för att ha möjligheten att bli biologisk förälder i framtiden. Det görs enklast innan man påbörjat hormonbehandling eller under ett uppehåll i hormonbehandlingen. Spermierna kan senare användas för insemination eller provrörsbefruktning, tillsammans med ägg från en partner, medförälder eller surrogatmoder om/när det blir tillåtet i Sverige.

Personer med äggstockar kan få hjälp med att frysa ner och spara ägg eller embryon (befruktade ägg) som senare kan användas för att själv bli gravid eller, om/när det blir tillåtet i Sverige, göra en partner, medförälder eller surrogatmoder gravid. För att plocka ut ägg krävs det att man gör uppehåll i eller skjuter på eventuell testosteronbehandling och istället behandlar kroppen med könshormoner för att få många ägg att mogna samtidigt. Det är även möjligt att frysa äggstocksvävnad.

En person född med äggstockar och som vill bli gravid behöver göra ett uppehåll i eventuell testosteronbehandling inför och under en graviditet. Det är individuellt när mensen kommer igång igen. Det saknas tillräckligt med underlag för att kunna dra slutsatser om hormonbehandling med testosteron påverkar förmågan att bli gravid, men många som gör uppehåll i hormonbehandlingen lyckas bli gravida.

Du kan läsa mer om olika möjligheter på denna sida: http://www.hbtqfamiljer.se/

Namnbyte

Man kan själv när som helst välja att byta, lägga till eller ta bort hela eller delar av ens namn om man är över 18 år. Detsamma gäller för den som under 18 år, så länge som samtliga vårdnadshavare samtycker till namnbytet.

Första gången man vill ändra sitt namn kan man göra anmälan om det till Skatteverket, så länge som man behåller minst ett av de ursprungliga förnamnen. Vill man byta alla förnamn eller har ändrat förnamn tidigare får man istället vända sig till Patent- och registreringsverket. Det finns inga hinder för att välja eller blanda traditionella kvinnonamn, mansnamn eller könsneutrala namn, oavsett vad man har för könsidentitet eller juridiskt kön.

Ändra juridiskt kön

För att byta kön juridiskt och få ett nytt personnummer behöver du vara minst 18 år gammal och folkbokförd i Sverige. Det krävs även ett intyg från en könsdysforiutredning som styrker att du som ansöker lever i enlighet med ett annat kön än ditt nuvarande juridiska kön och att du förväntas leva i enlighet med detta kön även i framtiden. Ansökan skickas i dagsläget till Socialstyrelsens rättsliga råd som är den instans som fattar beslutet. De meddelar sedan Skatteverket som ändrar personnumret. Idag behövs även tillåtelse från rättsliga rådet för att göra underlivsoperationer. Könsidentitetsutredningsteamet kan hjälpa till med att skriva ansökan till rättsliga rådet.

Läs mer om transvård på RFSL Ungdoms hemsida Transformering

Socialstyrelsens råd för dig som vill ha transvård (pdf)

Folkhälsomyndighetens rapport Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner – En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige

Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd God vård av vuxna med könsdysfori

Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd God vård av barn och ungdomar med könsdysfori