Transvård

Hälsa, sex och hivRFSL

Många transpersoner behöver vård och behandling för att kroppen ska kunna stämma bättre överens med könsidentiteten och den man är som person. För en del är det livsviktigt att få rätt vård, men några önskar ingen särskild behandling alls.

Remiss

För att få tillgång till transvård måste man få en remiss, oftast av en psykiater, skickad till ett könsidentitetsutredningsteam. Det finns sju sådana team runtom i landet. Man kan exempelvis vända sig till öppenpsykiatrin där man bor och be dem skriva en remiss. Den som remitterar ska inte göra en egen utredning och man ska inte behöva uppfylla några särskilda krav för att få en remiss. Även ungdomsmottagningar och BUP kan hjälpa till att remittera till något av de team som tar emot patienter som är under 18 år.

Funktionsnedsättningar/funktionsvariationer och tidigare diagnoser ska inte vara ett hinder för att få en remiss.

Utredning och diagnos

Utredningsteamen brukar bestå av läkare, kurator och psykolog. De flesta får sin diagnos efter ca ett år, men det kan också gå fortare eller ta längre tid. När man fått sin diagnos fortsätter man att träffa utredningsteamet ytterligare en tid samtidigt som behandling påbörjas. Den tiden kallas ibland ”real life experience”, och om man inte tidigare levat i enlighet med sin könsidentitet brukar man börja med det då. Den vanligaste diagnosen som ställs är transsexualism. Vissa utredningsteam kan även ställa diagnosen ”könsidentitetsstörning utan närmare specifikation”, om personen inte är transsexuell men ändå skulle må bra av hormonbehandling och/eller operation.

Vanliga behandlingar

Beroende på patientens hälsa och önskemål kan man få flera olika sorters behandlingar och operationer. Inga behandlingsformer är ett måste; var och en får i samråd med utredningsteamet och andra läkare komma fram till vad som passar.

Hormonbehandling

För att få en ”manligare” kropp kan man få hjälp med testosteronbehandling. Testosteron ges som en spruta med cirka tolv veckors mellanrum eller som en gel som smörjs in på kroppen varje dag. Den som får testosteronbehandling brukar exempelvis få mörkare röst och ökad kroppsbehåring. De flesta slutar också menstruera och får mycket svårare att bli gravida.

För att få en ”kvinnligare” kropp kan man få hjälp med östrogenbehandling. Östrogen ges som tabletter, gel, spruta eller plåster. Om man samtidigt har kvar sina testiklar brukar man även få tabletter som gör att de producerar mindre testosteron. Den som får östrogenbehandling brukar exempelvis få mer underhudsfett, mjukare hud och bröstutveckling.

Det finns stora skillnader mellan hur olika personer reagerar på olika hormoner; det beror på vilka anlag man har, hälsa och ålder.

Barn som ännu inte gått igenom puberteten kan få hjälp med så kallade stopphormoner för att förhindra att kroppen går igenom en pubertet som inte stämmer överens med könsidentiteten. När man slutar ta stopphormonerna kan man antingen gå igenom kroppens egen pubertet, eller börja behandling med önskade könshormoner istället.

Bröstoperation

Det är möjligt att operera bort oönskade bröst. Den operationen brukar kallas mastektomi. Den som behandlas med östrogen brukar få bröst, men om man inte tycker att de blir tillräckligt stora kan man operera dem.

Operation av underlivet

Det finns olika typer av operationer för underlivet och de flesta får god känsel och funktion efteråt. Av en oönskad penis och pung kan man genom operation skapa en slida, klitoris och blygdläppar. Ofta görs det stegvis genom flera operationer. Efter operationen behöver man stavträna regelbundet för att slidan ska behålla sin form och storlek.

Klitoris brukar växa av testosteronbehandling och man kan skapa en mindre penis genom en operation som låter den sticka ut mer från kroppen. Alternativt kan man skapa en större penis genom att ta vävnad och hud från någon annan del av kroppen, exempelvis från underarmen eller låret. Vilken typ av operation som passar bäst, och om man lämnar kvar slidan, livmodern och äggstockarna, får patienten bestämma i samråd med läkare.

Fertilitetsbevarande behandling och graviditet

Många av de behandlingar och operationer som transpersoner kan få leder till att man inte längre kan bli gravid eller producera ägg eller spermier. Därför kan man få olika former av fertilitetsbevarande behandlingar för att göra det lättare att skaffa biologiska barn om eller när man vill göra det. Personer med testiklar kan få hjälp att frysa in och spara spermier för att ha möjligheten att bli biologisk förälder i framtiden. Det görs enklast innan man påbörjat hormonbehandling eller under ett uppehåll i hormonbehandlingen. Spermierna kan senare tinas upp och användas för insemination eller provrörsbefruktning, tillsammans med ägg från en partner, medförälder eller surrogatmoder om/när det blir tillåtet i Sverige.

Personer med äggstockar kan få hjälp med att frysa ner och spara ägg eller embryon (befruktade ägg) som senare kan användas för att själv bli gravid eller, om/när det blir tillåtet i Sverige, göra en partner, medförälder eller surrogatmoder gravid. För att plocka ut ägg krävs det att man gör uppehåll i eller skjuter på eventuell testosteronbehandling och istället behandlar kroppen med kvinnliga könshormoner för att få många ägg att mogna samtidigt.

En person född med äggstockar som vill bli gravid behöver göra ett uppehåll i eventuell testosteronbehandling inför och under en graviditet. Det kan ta några månader innan mensen kommer igång igen men många kan bli gravida efter att ha haft uppehåll i hormonbehandlingen.

Namnbyte

Du kan själv när som helst välja att byta, lägga till eller ta bort hela eller delar av ditt namn om du är över 18 år. Första gången du vill ändra ditt namn kan du göra anmälan om det till Skatteverket, så länge du behåller minst ett av dina förnamn. Vill du byta alla förnamn eller har ändrat förnamn tidigare får du istället vända dig till Patent och registreringsverket. Det finns inga hinder för att välja eller blanda traditionella kvinnonamn, mansnamn eller könsneutrala namn, oavsett vad man har för könsidentitet eller juridiskt kön.

Juridiskt könsbyte

För att byta kön juridiskt och få ett nytt personnummer som är kvinnlig istället för manligt eller tvärtom behöver man skicka en ansökan till Socialstyrelsens rättsliga råd som sedan fattar beslut. De meddelar sedan Skatteverket som ändrar personnumret. Könsidentitetsutredningsteamet brukar kunna hjälpa till med att skriva ansökan till rättsliga rådet. Tillåtelse från rättsliga rådet behövs också för att få göra större könskonfirmerande underlivsoperationer. Det finns ett nytt lagförslag som, om det går igenom, skulle underlätta denna process betydligt.

Läs mer om transvård på RFSL Ungdoms hemsida Transformering

Socialstyrelsens råd för dig som vill ha transvård (pdf)