Transpersoners liv kan förbättras radikalt

DebattartiklarRFSL

Söndagen den 20 november är det Transgender Day of Remembrance. Dagen uppkom för 18 år sedan ur behovet att uppmärksamma och stoppa de mord som sker av transpersoner runt om i världen. Transpersoner är fortfarande i hög grad utsatta av hot och våld och mörkertalen är stora. Förbättringen av livsvillkor i Sverige ser inte ut att gå tillräckligt fort och den psykiska ohälsan är stor.

18 november 2016

För många är det flera vardagssituationer som kraftigt skulle underlättas om de fick möjlighet att tidigt i livet ändra sitt juridiska kön och få tillgång till könsbekräftande vård. Många transpersoner har någon gång mått så dåligt att de övervägt att ta sitt liv. För unga mellan 15-19 år är siffran så hög som 57 procent visar en studie från Folkhälsomyndigheten. Idag finns, till skillnad för bara några år sedan, en mer spridd kunskap om att könsidentiteter är ett spektrum, snarare än endast två möjliga alternativ. Antalet ansökningar för att få könsbekräftande vård ökar för varje år och vården hinner inte med. Det är tydligt att juridiken släpar efter, regelsystemet för att få tillgång till rätt juridiskt kön måste uppdateras och den könsbekräftande vården måste få ökade resurser.

Mellan 2008 och 2016 har Transgender Europe, en paraplyorganisation för transpersoners mänskliga rättigheter, fört statistik över hur många transidentifierade människor som mördats. Mellan 1 oktober 2015 och sista september 2016 rapporterar de att nästan 300 personer har mördats världen över. I Sverige framkommer det i flertalet undersökningar att transpersoner väljer att begränsa sin vardag av rädsla för hot och våld. Det är på vårt allas ansvar att verka för en framtid där alla känner trygghet och samhället har ett särskilt ansvar att inte utgå från normativa föreställningar om vad som är “en riktig kille” och vad som är en “riktig tjej” utan istället möjliggöra och bekräfta olika sätt att vara.

Köerna till landets sex könsidentitetsutredningsteam varierar på mellan 3 till 14 månader. Av de som önskar byta juridiskt kön (personnummer) behöver en ansökan skickas in till Rättsliga Rådet, en del av Socialstyrelsen. För att få godkänt på ansökan måste du vara minst 18 år och först när du fått ansökan godkänd får du tillgång till underlivskirurgi. I de flesta andra sammanhang är operationer en överenskommelse mellan klient och läkare, där parterna kommer överens om vad som blir bäst för klienten baserat på dens önskemål och läkarens rekommendationer. Men när det kommer till transvård är det alltså en myndighet som avgör. Verkar det krångligt eller orimligt? Det skulle inte behöva vara så.

En statlig utredning har föreslagit att sänka ålderskravet för att få byta juridiskt kön och i Sverige är vi många som väntar på hur regeringen ska gå vidare med arbetet för att förbättra möjligheten att få det juridiska kön en önskar. När RFSL och RFSL Ungdom träffade ansvarig minister Gabriel Wikström i somras kunde han inte säga något om när det blir aktuellt att presentera ett nytt förslag om hur könsidentitetslagen skulle kunna se ut. För att rädda liv behöver regeringen skyndsamt gå vidare med att möjliggöra tillgång till juridiskt kön baserat på självidentifikation samt öka resurser till transutredingsteamen för att korta köerna.

– sänk åldersgränsen för att få byta juridiskt kön

– öka resurserna till transvården

Frank Berglund, ordförande RFSL Ungdom

Frida Sandegård, ordförande RFSL

Mire Åsell, RFSL och RFSL Ungdoms transarbetsgrupp

Debattartikeln publicerades 18 november 2016 på Dagens samhälle.