Vanliga frågor

Hur får jag ett offentligt biträde? Vad händer om jag får avslag på mitt asylärende? Kan RFSL ordna ett visum till mig? Nedan har vi samlat fakta och några av de vanligaste frågorna om asylprocessen.

Att få ett offentligt biträde

De flesta asylsökande har rätt att få ett så kallat offentligt biträde (public counsel) som företräder asylsökanden under ärendets gång hos Migrationsverket och – om det blir avslag – vid överklagande till migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen. Migrationsverket kan besluta att inte förordna ett offentligt biträde om det anses vara ”uppenbart obehövligt”, så som t.ex. i så kallade Dublin-ärenden. En vanlig missuppfattning är att biträdena är ”anställda” av Migrationsverket, eller att de är ”Migrationsverkets advokater”. Detta stämmer inte. Ett offentligt biträde är oftast en jurist eller en advokat, som finns med på Migrationsverkets lista över offentliga biträden. Biträdet får ersättning för uppdraget av staten.

Asylsökanden har rätt att be Migrationsverket om att få ett visst offentligt biträde (t.ex. Aino Gröndahl vid RFSL), och Migrationsverket frågar oftast sökanden om den har några särskilda önskemål. En begäran/förfrågan om att få ett visst offentligt biträde ska göras av asylsökanden så tidigt som möjligt i asylprocessen. Det är nämligen mycket svårt att byta biträde senare, om sökanden skulle vilja det. Namnet på och kontaktuppgifter till det offentliga biträdet ges till Migrationsverket, t.ex. till den handläggare som registrerar asylansökan, eller vid den kortare intervju som mottagningsenheten gör. Migrationsverket hör då av sig till biträdet som efterfrågats, och ser om personen (t.ex. Aino Gröndahl) kan ta på sig ärendet och bokar in ett datum för asylutredningsintervju.

Byte av redan förordnat biträde

Om asylsökanden inte kommer med önskemål om att få ett specifikt offentligt biträde förordnat i sitt asylärende, kommer Migrationsverket att förordna ett offentligt biträde som har tid och möjlighet att ta på sig ärendet och vara med det datum då asylutredningen på Migrationsverket bokas. Om asylsökanden inte är nöjd med ett biträde som Migrationsverket har förordnat kan sökanden skicka in en skriftlig förfrågan om att få byta biträde. Det finns inga formkrav för en sådan förfrågan, men asylsökandens namn och ärendenummer ska framgå, samt vad saken gäller (byte av offentligt biträde). Det viktiga är att sökanden anger skälen till varför den önskar byta offentligt biträde. Det kan t.ex. handla om att det förordnade biträdet beter sig olämpligt; t.ex. att biträdet inte träffat sökanden inför asylutredningen för att förbereda inför intervjun på Migrationsverket, något som tyvärr är mycket vanligt. Det kan även handla om att biträdet uppenbarligen saknar HBTQI-kompetens vilket går ut över ärendet, att sökanden upprepade gånger försöker nå biträdet för att exempelvis lämna in bevisning men att biträdet inte svarar, eller helt att biträdet helt enkelt struntar i att lämna in asylsökandens viktiga dokument till Migrationsverket. Det är också bra att asylsökanden i sin förfrågan om att få byta biträde anger varför den önskar få ett visst biträde istället (t.ex. att den har kontakt med RFSL vars asyljurist är insatt i ärendet, är specialiserad på HBTQI-asylärenden, och har godtagit att ta sig an detta ärende, etc).

Tolkar

Asylsökanden ska av Migrationsverket tillfrågas i början av processen vilket/vilka språk den kan genomföra intervjuer på. Sökanden har rätt att önska en tolk av ett visst kön, men det är utredaren som i slutändan bestämmer vilket språk utredningar ska genomföras på. Det är exempelvis möjligt att be utredaren, genom sitt offentliga biträde, att en tolk till asylutredningen ska bokas på engelska istället för luganda, men det är utredaren som bedömer om sökandens kunskaper i engelska är ”tillräckliga” för att genomföra intervjun på, eller om intervjun ska göras på ett annat språk (t.ex. sökandens modersmål). Det är dock viktigt att komma ihåg att sökanden alltid har rätt be att få avbryta en pågående intervju om den upplever att kommunikationen med/genom tolken inte fungerar; skulle tolken uttrycka sig på ett homo- och/eller transfobiskt sätt, avsiktligt eller oavsiktligt tolka fel, inte behärska HBTQI-relevanta ord m.m. så kan sökanden tala om detta för Migrationsverkets utredare eller sitt offentliga biträde. En ny tid bokas då för asylutredning.

Yttrande/intyg från RFSL

Det kan vara värdefullt i ett asylärende att tillsammans med själva inlagan (som det offentliga biträdet skickar in) lämna in ett intyg från RFSL. Det finns för närvarande ingen mall och inga särskilda formkrav som måste följas när ett sådant intygs skrivs – det kan se olika ut beroende på vem som skriver det och i vilken egenskap personen intygar något. Intyget ska dock innehålla asylsökandens namn, personnummer, ärendenummer (LMA), datum och uppgifter om vem som intygar samt kontaktuppgifter till personen (mailadress räcker generellt, om en inte vill ange sitt telefonnummer). Migrationsverket kontaktar oftast inte den som skrivit ett intyg från RFSL.

Det är bra om intyget är så utförligt som möjligt. Det är t.ex. bra om det framgår om asylsökanden är medlem i RFSL (kopia av medlemsskapskort kan t.ex. bifogas) och om och ungefär hur ofta den deltar i vilka aktiviteter (Newcomers, Pride, andra ”HBTQI-evenemang” etc). Om personen som skriver intyget från RFSL har haft samtal med asylsökanden om dennes personliga förhållanden, om sökanden t.ex. berättat saker om varför den flytt och hur den lever i Sverige, så är det alltid av värde om detta framkommer i intyget. Det är dock viktigt att intygets innehåll inte strider mot vad som framkommer i det offentliga biträdets inlaga, eller vad asylsökanden berättat vid utredningen för Migrationsverket. Det offentliga biträdet får dubbelkolla detta, och det är bra att ha kontakt med biträdet kring intyget.

Efter avslag – verkställighetsärenden

Migrationsverket är den första instansen i asylärenden. Skulle ett avslag ske kan beslutet överklagas till en andra instans, migrationsdomstolen, vilket normalt ska ske inom tre veckor efter det första avslaget. Om även migrationsdomstolen avslår kan domen överklagas till Migrationsöverdomstolen som är högsta instans i asylärenden. För att Migrationsöverdomstolen överhuvudtaget ska pröva ett ärende krävs dock prövningstillstånd. Ett prövningstillstånd är mycket svårt att få och har hittills bara beviljats i ett enda ”HBTQI-ärende”. För att få prövningstillstånd krävs att det är ”viktigt för ledningen av rättstillämpningen” (ett prejudikatfall) eller att det finns ”synnerliga skäl” att pröva överklagandet (extraordinära omständigheter).

Om Migrationsöverdomstolen inte beviljar prövningstillstånd anses ärendet vara avslutat och tiden börjar löpa för att verkställa beslutet att utvisa asylsökanden. Sökanden blir delgiven beslutet och kallas till ett så kallat återvändandesamtal där den bl.a. blir tillfrågad om den kommer att frivilligt medverka till återresan.

De flesta advokater och juristbyråer anser sitt uppdrag som offentligt biträde vara över när ett ärende nått Migrationsöverdomstolen och den inte har beviljat prövningstillstånd. I detta skede har asylsökanden inte rätt att få ett offentligt biträde, och ett biträde har inte längre rätt att få ersättning från staten.

I detta skede är det möjligt att skicka in en ansökan om verkställighetshinder mot utvisningen på grund av ”nya omständigheter” i ärendet som kan antas utgöra hinder mot verkställighet. Det räcker inte att det rör sig om ”mindre justeringar” av eller tillägg till sådant som redan har prövats av Migrationsverket och/eller av migrationsdomstolen, utan det ska röra sig om nya omständigheter som aldrig tidigare prövats i ärendet. Exempel på sådana nya omständigheter är om en person tidigare inte vågat/kunnat berätta för migrationsmyndigheterna om sin HBTQI-identitet och denna således inte har prövats som asylskäl i ärendet.

Ett annat exempel på en ny omständighet är medieuppmärksamhet. Här är det dock viktigt att vara medveten om att publiceringen måste ha fått viss spridning för att den ska anses kunna ha betydelse i juridisk bemärkelse för en ökad hotbild i ursprungslandet. Det är också svårt att åberopa att det finns en ökad hotbild om asylsökandens namn och/eller bild inte framgår någonstans i artikeln – då kan ju publiceringen inte knytas till asylsökanden personligen. Det är även viktigt att komma ihåg att det aldrig finns några garantier för att viss medieuppmärksamhet är tillräckligt, och det måste alltid vara upp till sökanden att avgöra om den vill ta risken som det faktiskt kan innebära att publiceras i media med namn och bild.

Förändrade förhållanden i ursprungslandet kan också utgöra en ny omständighet, t.ex. om situationen för HBTQI-personer har förvärrats genom ny lagstiftning, eller om det rapporteras om ett ökat antal attacker mot personer som misstänks vara HBTQI. Om asylsökanden mottar nya hot genom mail, sms och/eller sociala medier så som Facebook och liknande kan även detta åberopas som en ny omständighet. Det är viktigt att spara alla meddelanden som innehåller hot och liknande, t.ex. ta skärmdumpar.

Det finns ingen tidsfrist för att skicka in en ansökan om verkställighetshinder. För att ha så goda chanser som möjligt att nå framgång med ansökan bör den dock lämnas in så snart som det är möjligt, d.v.s. så snart den nya omständigheten har framkommit. Det krävs att sökanden har en ”giltig ursäkt” om den har väntat med att åberopa/berätta om en ny omständighet i ärendet. Att inte ha vågat berätta om sin HBTQI-identitet ska i sig inte påverka uppgiftens trovärdighet. En ansökan om verkställighetshinder kan leda till avslag, uppehållstillstånd eller ny prövning.

Preskriptionstiden i asylärenden är fyra år från det första avslagsbeslutet från Migrationsverket. Det innebär att om en asylsökande t.ex. lyckas hålla sig gömd till dess att fyra år passerat från datumet då det första avslagsbeslutet fattades kan den söka asyl på nytt.

Dublin-ärenden

Enligt Dublinförordningen gäller ”förstalandsprincipen”, vilken innebär att om den asylsökande varit i och t.ex. sökt asyl i ett annat EU-land innan den kom till Sverige och sökte asyl kommer Sverige att försöka föra över asylsökanden till det första EU-landet den var i. Detsamma gäller om sökanden kommit in i Schengen-området med ett visum från ett annat EU-land, oavsett om sökanden faktiskt har varit i detta land eller inte. Sverige skickar en förfrågan till landet i fråga, och om landet accepterar att ta över ansvaret att pröva asylansökan kommer Sverige att föra över personen till det landet. Om landet inte accepterar att pröva asylansökan faller ansvaret över på Sverige och personens asylansökan prövas av svenska Migrationsverket.

Ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen preskriberas, d.v.s. upphör att gälla, sex månader efter att det andra landet accepterade att ta emot asylsökanden och pröva ansökan om Sverige under de sex månaderna inte har lyckats verkställa överföringen. Om Sverige inte lyckats genomföra överföringen på grund av att asylsökanden håller sig undan, d.v.s. lever gömd, är preskriptionstiden istället 18 månader. Efter det är Sverige ansvarigt för att pröva asylansökan.

Beslut om överföring enligt Dublinförordningen kan också upphöra att gälla genom att en person har utvisats efter ett avslag och därför lämnat Schengenområdet, t.ex. rest tillbaka till ursprungslandet. Om personen lämnat Schengenområdet frivilligt och befinner sig utanför det minst i tre månader sedan Dublinbeslutet togs upphör också det att gälla. Det kan dock vara svårt att bevisa att någon vistats utanför Schengenområdet och hur länge.

Kan RFSL ordna visum åt asylsökande?

RFSL som organisation har inte möjlighet att hjälpa personer som befinner sig utanför Sverige genom att ordna visum eller finansiera resa åt någon i syfte att den ska komma till Sverige och söka asyl. Vi kan dock självklart ge råd och ha kontakt med personer som befinner sig utanför Sverige och har för avsikt att söka asyl här. Om en person lyckas ta sig till Sverige – med eller utan visum – kan RFSL bistå med juridisk hjälp och representation om den önskar söka asyl.

Kontakt Newcomers

Telefon: +4673-509 17 27
E-post: newcomers@rfsl.se