Snabb fakta: lagen och asylprocessen

På denna sida har vi samlat kort, övergripande fakta kring asylprocessens alla steg och relevant lagstiftning. Här ges också råd och tips på hur du bäst kan göra ditt ärende hört som asylsökande hbtq-person, hur du själv kan styrka ditt ärende samt vilka dina rättigheter och skyldigheter som asylsökande är.

Viktiga termer och begrepp

 


I Sverige är det Migrationsverket som först prövar ansökningar om asyl. Reglerna för vem som kan få asyl står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag, utlänningslagen. Information på den här sidan kommer bland annat från Migrationsverkets hemsida.

Asylsökande

Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord.

Skäl för att bevilja asylsökande uppehållstillstånd

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det betyder bland annat att Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl individuellt. I den individuella prövningen ingår att ta hänsyn till sökandens kön och sexuella läggning; om den sökande exempelvis är homo- eller bisexuell eller är en transperson.

Sverige ska ge uppehållstillstånd till den som är flykting enligt FN-konventionen men också till ”alternativt skyddsbehövande” i enlighet med EU:s gemensamma regler samt till övriga skyddsbehövande enlighet med den nationella utlänningslagen.

Flykting

Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU:regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av:

  • Ras,
  • Nationalitet,
  • Religiös eller politisk uppfattning,
  • Kön,
  • Sexuell läggning eller
  • Tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper.

Den som får uppehållstillstånd som flykting kan begära att få en flyktingstatusförklaring; en internationellt erkänd status grundad på både FN:s flyktingkonvention och EU-regler. Även den som inte är flykting enligt FN:s flyktingkonvention kan ha rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Det finns två kategorier av skyddsbehövande i utlänningslagen: alternativt skyddsbehövande (enligt EU-regler) och övriga skyddsbehövande (enligt svensk lag).

Alternativ skyddsstatusförklaring
Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som:

  • Löper risk att straffas med döden,
  • Löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande,
  • Behandling eller bestraffning eller
  • Som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Den som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande kan få en alternativ skyddsstatusförklaring grundad på EU-regler.

Övriga skyddsbehövande
Övriga skyddsbehövande är en kategori som enbart finns i den svenska utlänningslagen; den saknar motsvarighet i internationella konventioner och EU-rätten. En asylsökande kan bli bedömd som övrigt skyddsbehövande om han, hon eller hen:

  • Inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet,
  • Känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller
  • Inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof.

Även övriga skyddsbehövande kan få skyddsstatusförklaring men den gäller endast i Sverige.

Synnerligen ömmande omständigheter i undantagsfall

Asylsökande kan undantagsvis beviljas uppehållstillstånd, trots att de inte behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter, som är direkt knutna till deras personliga förhållanden, som synnerligen allvarligt hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd. För barn gäller att uppehållstillstånd kan beviljas om det föreligger särskilt ömmande omständigheter.

Eftersom det i dessa fall inte handlar om att ge skydd kan man inte heller få någon skyddsstatusförklaring.

Permanent uppehållstillstånd vanligast

Oavsett om en person får statusförklaring som flykting, alternativt skyddsbehövande, övrig skyddsbehövande eller beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter är det vanligast att uppehållstillståndet är utan tidsbegränsning – ett så kallat permanent uppehållstillstånd (PUT). I undantagsfall kan giltighetstiden begränsas men tillståndet är aldrig kortare än ett år.

Att söka asyl som hbtq-person

 


I Sverige är det Migrationsverket som först prövar ansökningar om asyl. Reglerna för vem som kan få asyl står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag, utlänningslagen. Mer information om utlänningslagen finns att tillgå på riksdagens hemsida.

Hur söker jag asyl?

Du söker asyl vid Sveriges gräns. Polisen är ansvarig för gränskontrollen i Sverige och kontrollerar att resenärerna har rätt att resa in i landet, till exempel att de har giltiga pass.

I många fall kan resenärerna passera gränsen till Sverige utan kontroll. Det beror på att Sverige, liksom de flesta andra länderna inom EU, deltar i Schengen-samarbetet. Alla människor som har rätt att vistas i ett land som ingår i Schengenområdet kan resa fritt över gränserna till andra Schengenländer. Vid gränserna mot länder utanför Schengenområdet är däremot kontrollerna av resenärernas handlingar noggranna.

Om en person söker asyl vid gränsen lämnar polisen över ärendet till Migrationsverket.

Lämna in en ansökan

Du bör ansöka om asyl vid Sveriges gräns. Om du redan har rest in kan du ansöka på någon av Migrationsverkets ansökningsenheter i Gävle, Göteborg, Malmö, Märsta, Norrköping eller Stockholm.

Migrationsverket bedömer om det är Sverige som ska pröva din asylansökan eller om ett annat land i första hand är skyldigt att göra det. Är det uppenbart att du saknar asylskäl kan Migrationsverket fatta ett snabbt beslut i ärendet; det kan till exempel gälla om du är medborgare i ett annat EU-land.

Du kommer att kallas till flera möten på Migrationsverket under den första tiden i Sverige. Det är viktigt att du kommer på de tider som Migrationsverket har bokat för dig. Vidare är det bra om du redan innan tar reda på vad dina rättigheter och skyldigheter är för att få en så rättvis och rättsäker asylprovning som möjligt. Om du kontaktar RFSL Newcomers kan du få stöd med detta.

Vikten av en bra jurist

Du kommer att få ett offentligt biträde som är jurist och som ska vara den som stödjer dig i din asylprocess.

Om du redan vet att du vill ha en specifik jurist måste du berätta för Migrationsverket tidigt att du vill ha den jurist som du vill ha. På RFSL är Aino Gröndahl offentligt biträde i asylutredningar för hbtq-personer. Det är möjligt att begära Aino Gröndahl som ditt offentliga biträde på Migrationsverket. Om du känner dig osäker kan du kontakta RFSL Newcomers och få stöd med vad som skulle vara bäst för dig.

Det är inte alla jurister som har hbtq-kompetens och många saknar kunskap om hbtq-frågor. Detta kan skada din asylutredning och, i värsta fall, leda till att du inte får en rättvis asylprövning.

Om du kommer i kontakt med RFSL Newcomers innan eller tidigt i din asylutredning kan du få stöd med att få en jurist med hbtq-kompetens från början. Om du redan har en jurist som du upplever inte har hbtq-kompetens kan du också ta kontakt med RFSL Newcomers och få stöd.

Asylutredningen

Ingen annan än du vet lika mycket om varför du lämnat ditt land. För att Migrationsverket ska kunna göra en riktig bedömning av dina skäl är det viktigt att du redan från början berättar allt om vad som hänt dig i ditt land. Som hbtq-person är det viktigt att du berättar redan vid första möten med Migrationsverket. I Sverige är det möjligt att söka asyl med bakgrund av att du är hbtq-person och är förföljd i ditt ursprungsland.

Migrationsverket kommer att ställa frågor om din identitet. Du ska ta med dig ditt pass eller andra id-handlingar. Handlingarna ska visa vad du heter, när du är född och vilket medborgarskap du har. Du ska berätta varför du söker asyl och vad som hänt dig. Vissa saker är svåra att prata om, men då kan de vara extra viktiga att berätta. Om du behöver kan du be om en paus i utredningen. Du kan ta med sådant som stödjer din berättelse eller information om ditt land till utredningen.

I Svensk lag är det den asylsökande som har huvudansvaret att lägga fram bevis för sin asylutredning tillsammans med sitt offentliga biträde.

Välja boende

Migrationsverket erbjuder den asylsökande en plats att bo på. Boendet som Migrationsverket erbjuder är kostnadsfritt för den asylsökande och utgörs antingen av vanliga lägenheter i vanliga bostadsområden eller anläggningar av olika slag.

De asylsökande sköter själva sitt hushåll. Familjer får räkna med att dela lägenhet med andra personer och ensamstående får dela rum. Mer än hälften av de som söker asyl i Sverige väljer att ordna sitt boende själva, t.ex. hos vänner eller släktingar.

Vad kan du göra om du utsätts för diskriminering, trakasserier, hot och våld där du bor?
Newcomers kommer i kontakt med många asylsökande hbtq-personer som har utsatts för diskriminering, trakasserier, hot och våld på boenden som Migrationsverket tilldelar. Om du har blivit utsatt för någon form av diskriminering, trakasserier, hot eller våld, eller inte känner dig säker på ett av Migrationsverket erbjudna boenden, kan du kontakta oss på Newcomers. Våra kontaktuppgifter hittar du längst ner på denna sida eller på Newcomers kontaktsida.

Att leva som asylsökande i Sverige

 


Alla som söker asyl i Sverige får en handling som visar att de är asylsökande — ett LMA-kort (LMA är en förkortning för Lagen om mottagande av asylsökande). Kortet ska underlätta kontakten mellan den asylsökande och samhället, t.ex. vid kontakter med landstinget.

Ekonomisk hjälp

Asylsökande som har egna pengar ska betala för sitt uppehälle. Har de sökande inga egna pengar kan de söka dagersättning som ska räcka till mat, kläder, telefon, hygien, dagstidning, fritidsaktiviteter med mera. Dagersättningen är:

  • 71 kr/dag för vuxna
  • 61 kr/dag för sammanboende
  • 37-50 kr/dag för barn (0-17 år) (Från och med det tredje barnet halveras bidraget.)

Dagersättningen kan sänkas om de asylsökande håller sig undan och försvårar asylutredningen.

Asylsökandes rätt till vård

Genom ett avtal med regeringen är det landstingen som svarar för vården av asylsökande. Landstingen får ersättning av staten, genom Migrationsverket.

Alla asylsökande som kommer till Sverige erbjuds en kostnadsfri hälsoundersökning. Vuxna som är i behov av akut vård (eller annan vård som inte kan vänta) betalar själva en patientavgift på 50 kronor. För receptbelagd medicin betalar de asylsökande 50 kronor och för sjukresor högst 40 kronor.

Asylsökande barn har samma rätt till hälso-, sjuk- och tandvård som andra barn i samhället.

Förvar

Asylsökande och andra utlänningar kan i vissa fall tas i förvar, det vill säga frihetsberövas. Personer tas i förvar för att de ska vara tillgängliga för utredning eller i samband med att de ska lämna Sverige.

Det kan till exempel vara nödvändigt att ta en asylsökande i förvar för att kunna utreda hans eller hennes identitet. Det kan också bli aktuellt med förvar i samband med att någon ska avvisas eller utvisas. Men den möjligheten får bara användas om myndigheterna tror att personen kommer att hålla sig undan. Barn tas endast i undantagsfall i förvar, och då i sällskap med sina föräldrar. På förvaren finns möjligheter till aktiviteter, att vistas utomhus och att ta emot besök.

I stället för att ta en person i förvar kan det i vissa fall vara tillräckligt att polisen tar hand om hans pass eller beordrar honom att anmäla sig på polisstationen, s.k. uppsikt.

LMA-kort

ID-kort

När du söker asyl i Sverige får du ett kvitto på din ansökan. Några dagar senare får du ett kort som kallas LMA-kort. Kortet ersätter kvittot. Kortet visar att du är asylsökande och har rätt att vara i landet under väntetiden. Med kortet betalar du en mindre patientavgift om du besöker sjukvården.

Även om LMA-kortet har samma format och delvis samma innehåll som ett identitetskort (ID) så är det inget ID-kort. Det intygar enbart att du är inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem under det namn som står på kortet.Du ska lämna tillbaka kortet om du får uppehållstillstånd eller om du måste lämna Sverige.

Kontakt Newcomers

E-post: newcomers@rfsl.se