Homosexuellas rättigheter

Bo Widegren och Hans Ytterberg
© Folkhälsoinstitutet 1995



Sambor När gäller sambolagen?
Upphävandeavtal
Sambolagens huvuddrag
Bostad och bohag
Gemensamt bruk
Under samboförhållandet
När samboförhållandet upphör Vårdnad och adoption m m samt jäv


Som framgår av kapitlet Familjerätt, blir vissa juridiska regler gällande för homosexuella par som är samboende under "äktenskapsliknande förhållanden". Dessa juridiska regler finns angivna i lagen (SFS 1987:813) om homosexuella sambor. I den hänvisas bl a till lagen (SFS 1987:232) om sambors gemensamma hem m m, den s k sambolagen.

Termen sambor förbehålls den typ av samboende eller samlevnad på vilken ifrågavarande lagstiftning är tillämplig.

Par som samlever blir inte sambor genom en cermoni som partner vid registrering av partnerskap. I stället knyts tillämpningen sambolagen till att samboparet faktiskt lever i en mer stadigvarande förbindelse med gemensamt hushåll. Detta utvecklas mer senare. Observera att samboreglerna kan undvikas genom att samborna ingår ett upphävandeavtal.

I huvudsak gäller genom lagen om homosexuella sambor samma regler för homosexuella sambor som för heterosexuella utan gemensamma barn.

När den sambolagstiftningen genomfördes uttalade riksdagen:
    "enda skillnaden mellan uttrycket äktenskapsliknande förhållande och uttrycket homosexuellt förhållande är att det första avser en heterosexuell relation, medan den andra avser en homosexuell relation".

När gäller sambolagen?

Ett samboförhållande utmärks av
  • frivillig samlevnad mellan två ogifta personer
  • rättslig handlingsförmåga hos båda parter
  • sexuellt umgänge tillåtet mellan parterna.
Lagen gäller alltså inte om en av parterna är gift eller partner. Först när äktenskaps-/partnerskapsskillnad tagits ut får sambolagen giltighet.

Lagen gäller inte heller samboende mellan fler i kollektiv, mellan föräldrar och barn eller mellan syskon. Anledningen är att det homosexuella och heterosexuella samboförhållandet utmärks av sexuell gemenskap. Till skillnad från de andra samboendeformerna utmärks samboparet av att en familjeenhet bildats på litet längre sikt.

Inte heller gäller lagen om någon av parterna är under 15 år eftersom sexuellt umgänge inte är tillåtet då. Kravet på rättslig handlingsförmåga innnebär att man i princip måste vara myndig, dvs 18 år. Den som är yngre än 18 år måste ha förmyndarens tillstånd. Undantag finns emellertid och frågan om personer i åldern 15-18 år behandlas i avsnittet ung och homosexuell.

För att lagen ska gälla förutsätts också:
  • en inte alltför kortvarig, känslomässig förbindelse
  • gemensam bostad, gemensamt hushåll och gemensam ekonomi eller i vart fall något slags ekonomiskt eller praktiskt samarbete i privathushållet
  • relation av sådan känslomässig kvalitet att sexuellt umgänge vanligen ingår.
Alla dessa faktorer behöver inte ingå. Det avgörande är att parterna står i sådant förhållande till varandra att de uppfattar sig och agerar som ett par i traditionell mening.

I exempelvis hyresärenden kan det bli fråga om att styrka samboförhållandets existens. Detta sker enklast genom att uppvisa bevis om kyrkobokföring på samma adress. Andra sätt är att ingå samboavtal, sätta upp gemensam namnskylt eller ha inbördes testamente.


Upphävandeavtal

Sambor som inte vill att sambolagen ska gälla för förhållandet måste skriva ett skriftligt avtal om det (5 § sambolagen). Avtalet bethöver inte bevittnas eller registreras. Det är säkrast att gå igenom juridiska och ekonomiska konsekvenser med någon jurist.

Exempel:

Upphävandeavtal

Vi är överens om att reglerna om bodelning i lagen om sambors gemensamma hem inte skall gälla i vårt förhållande.


Lustnäs den 1 januari 1995

Stina Jönsson, Danspedagog
Lisa Andersson, Resemontör


Sambolagens huvuddrag

I sammanfattning ger lagen
  • vissa rådighetsinskräkningar under samboförhållandet
  • rätt att påkalla bodelning när förhållandet upphör
  • rätt till hälften av bostad och bohag som anskaffats för gemensamt bruk, när förhållandet upphör
  • rätt att överta gemensam bostad i vissa fall.

Bostad och bohag

Lagen gäller bara sambornas gemensamma bostad och bohag. Observera att den "giftorätt" som existerar vid partnerskap är ett mycket vidare begrepp. Bostad kan vara hyres- eller bostadsrättslägenhet eller villa. Gemensam bostad kan också vara jordbruksfastighet. Bohaget är all den utrustning som normalt hör till hemmet. Exempel är möbler, hushållsmaskiner, linne, gardiner, lampor, tavlor, prydnadsföremål, radio, TV, grammofon och böcker.

Däremot ingår inte fritidshus och utrustning i dessa. Inte heller omfattar lagen annan egendom som t ex bilar, husvagnar, båtar, värdepapper, banktillgodohavanden, frimärkssamling.


Gemensamt bruk

Sambolagen gäller bara bostad och bohag anskaffat för gemensamt bruk. Sådant som parterna anskaffat före förhållandet omfattas alltså inte. Men om en av parterna t ex flyttat in i den andres lägenhet och samborna sedan bytt till en annan lägenhet för gemensamt bruk, omfattas den nya lägenheten av lagen. Samma sak är det med bohag som på detta sätt ersatts.

Lagen gäller inte arvegods. Inte heller gäller lagen för föremål i hemmet som anskaffats för en av sambornas enskilda bruk, t ex arbetsredskap, skrivmaskin eller datorutrustning.


Under samboförhållandet

Huvudregeln är att vardera sambon själv sköter sin egendom och svarar för sina skulder. Vissa inskräkningar finns emellertid.

Rådighetsinskränkningar
Inskränkningar kallas så just därför att de är undantag i regeln om att man fritt får råda över sin egendom. Det innebär att sambo inte får sälja, ge bort, belåna eller hyra ut gemensam bostad och bohag utan samtycke från den andra sambon. Rådighetsinskränkning gäller den för gemensamt bruk inköpta symaskinen men inte den för den enes behov inköpta persondatorn. Rådighetsinskränkning gäller alltså enbart sådant som inräknas i sambornas gemensamma bostad och bohag (17 § sambolagen).

Om sambon vägrar samtycke kan man begära rättens tillstånd att ändå få sälja, belåna osv (18 § sambolagen).

Om sambo trots bestämmelsen om rådighetsinskränkning säljer eller belånar egendom kan den andra sambon föra talan om att överlåtelsen eller pantsättningen ska vara ogiltig (19 § sambolagen).

Särskilt om fastighet
Om samborna bor på en fastighet, som bara ena sambon har lagfart eller tomträtt till, kan samborna anmäla till inskrivningsmyndigheten att fastigheten eller tomträtten är gemensam bostad (2 § sambolagen). Detta ska då antecknas. En sådan anteckning gör att den som äger fastigheten eller tomträtten inte kan sälja den eller inteckna den utan att den andre får reda på det. Anmälan ska vara skriftlig och undertecknad av båda samborna.

Exempel:
Lyckebo 951114

Inskrivningsmyndigheten
Lyckebo tingsrätt
Box 5
000 00 LYCKEBO


Anmälan enligt 2 § sambolagen

Bo Olsson är lagfaren ägare till Bullerbyn 4:2 i Lyckebo kommun. Bo Olsson och Arne Nilsson bor ihop på sådant sätt att sambolagen är tillämplig på förhållandet.

Vi anmäler att fastigheten är gemensam bostad för oss båda och begär att det antecknas i fastighetsboken.

Bo Olsson
Arne Nilsson

Egendomsförhållanden
Var sambo anses äga sina saker. Det innebär att samborna också sinsemellan kan ingå sedvanliga avtal. De kan köpa och sälja, ingå arbetsavtal, ge varandra gåvor osv med bindande verkan.

För att undvika oärliga transaktioner mot andra finns bl a regler i konkurslagen om återvinning av vissa gåvor. Sambo räknas nämligen till kretsen av "närstående" till konkursgäldenären (4 kap 3 § konkurslagen).

Vid utmätning i sambors hem gäller en särskild bevisregel. Allt det som finns i det gemensamma hemmet och bostaden räknas som om det ägdes av den sambo som är föremål för utmätningen.Den andra sambon måste göra sannolikt att det inte är så. Annars mäts egendomen ut för den andres skuld. Det kan ibland vara svårt att bevisa detta (4 kap 19 § utsökningsbalken).

Har någon av samborna mer omfattande affärer eller dålig ekonomi är det ett skäl att söka hjälp av jurist för att ordna så att den andre inte drabbas hårt vid ekonomiska bakslag.

Underhållsskyldighet
Sambor har ingen underhållsskyldighet mot varandra. Däremot är det vanligt att sambor har gemensam ekonomi och på så sätt var och en efter förmåga bidrar till det gemensamma hushållet.

En sambos bidrag till den andra sambon medför inte avdragsrätt och inte heller skyldighet att inkomstdeklarera. Däremot kan större gåvor medföra skyldighet att betala gåvoskatt. Hushållsgemenskap och gemensam ekonomi räknas inte som periodiskt understöd eller gåva.

Efternamn
Samlevnad under äktenskapsliknande fomer medför inte rätt att anta den andres efternamn. Homosexuella sambor har därför inte någon rätt att ändra namn på annat sätt än vad som allmänt gäller enligt namnlagen. Inte heller har sambo rätt att anta den andres efternamn i kombination med sitt eget. Det är emellertid inte straffbart att använda sig av sitt eget efternamn i kombination med sambons.

Arvsrätt och testamente
Sambor ärver inte varandra. Däremot kan sambor skriva inbördes testamente. Det som sambo får pga testamente beskattas på samma sätt som efterlevande makes/partners arv.

Utförligare redogörelse finns under arvsrätt och testamente.

Observera att testamente kan behöva ändras vid separation.

Gåva
Sambo kan ge den andre sambon gåvor skattefritt om värdet tillsammans inte överstiget 10 000 kronor per år. Är de mer värda föreligger skattskyldighet. Mottagaren är då skyldig att deklarera gåvan hos länsstyrelsen. Skatten tas ut enligt samma klass som för partner/makar. Jämför dock det som står om underhållsbidrag här ovanför.

Pension och försäkringar
Se särskilt avsnitt om detta.

Observera att förmånstagarförordnanden kan behöva ändras vid separation.

Skatter
Samboende utan barn räknas som ensamstående. Var och en skattar alltså för sin arbetsinkomst och sin förmögenhet. Äger man saker tillsammans med den andre tar man bara upp värdet av sin egen andel.

Samboavtal
Homosexuella sambor kan numera om man önskar ett mer omfattande system av juridiska regler till skydd för parförhållandet ingå partnerskap. Då blir särskilda regler för äkta makar och partner om underhåll, giftorätt, arvsrätt osv gällande också för homosexuella par. Sambor som inte vill registrera sitt partnerskap kan ingå ett s k samboavtal. Sådant avtal kan dock inte med jurdiskt bindande verkan ge samma rättigheter och skyldigheter som vid partnerskap. Det är klokt att rådfråga en jurist om hur ett samboavtal bör utformas.

Även om avtalet inte får så stor juridisk betydelse kan det emellertid vara ett sätt för samborna att sinsemellan göra klart förhållandets karaktär. Det kan vara en form för att markera förhållandet utåt mot släkt och vänner. Det kan också komma att vara ett viktigt bevis om samboförhållandets existens för efterlevande sambo att åberopa t ex vid en tvist med övriga dödsbodelägare eller mot en hyresvärd.

Ett samboavtal utformas på det sätt samborna vill. Om alla villkor blir bindande är en annan fråga. Frågor som brukar tas upp är:
  • överenskommelse om hushållsutgifter avseende t ex hyran, matkonto, teleavgifter, försäkringspremier, räntor osv
  • underhåll till hemarbetande om bara den ena parten förvärvsarbetar
  • gemensam dispositionsrätt eller samäganderätt till hyreslägenhet, bostadsrätt, villa eller fritidshus
  • fördelning av tillgångar om samboendet upphör
  • om någon är förälder till barn som finns i samboförhållandet kan föräldern i avtalet ange sin önskan att den andre sambon vid förälderns död såsom särskild förmyndare ska få vårdnaden om barnet.
I en bilaga till avtalet bör man räkna upp vad var och en äger när man ingår avtalet. Listan med saker kan sedan kompletteras allteftersom samborna köper nytt.

Avtalet och förteckningen över ägda prylar ska dateras och undertecknas. Samma sak gäller vid ändringar.


När samboförhållandet upphör

Samboendet upplöses genom separation eller dödsfall.

Bodelning
När samboförhållandet upphör ska det göras bodelning om någon av samborna begär det. Vid dödsfall är det bara efterlevande sambo (inte dödsboet) som kan begära bodelning. Observera att sådan begäran ska göras senast vid bouppteckningen. Begärs inte bodelning behåller var och en sin egendom (5 § sambolagen).

I bodelningen ingår bara den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget om det anskaffats för gemensamt bruk. All annan egendom ska hållas utanför bodelningen. Gemensam egendom skiftas mellan delägarna särskilt.

Bodelningen ska vara skriftlig och undertecknas av båda. (14 § sambolagen, 9 kap 5 § äktenskapsbalken). Bevittning behövs inte.

Det som var sambo får i bodelning är fritt från skatt.

Hälftendelning
Bodelningen tillgår så att parterna först enas om vad det är för föremål som ingår i bodelningen. Därefter räknas de skulder av som hör till det gemensamma (6 och 7 §§ sambolagen). Det som återstår ska i princip delas lika (8 § sambolagen).

Det finns undantag från regeln om att dela lika:

1) Parterna kan komma överens om annat delningssätt. Man måste beakta regler till skydd för borgenärer (15 § sambolagen)

2) Jämkning av hälftendelningen ska ske därför att det annnars skulle uppstå ett oskäligt resultat t ex med beaktande av parternas tidigare förmögenhetsförhållanden och samboförhållandets längd (9 § sambolagen).

3) Vid ena sambons död har efterlevande sambo rätt att om egendomen räcker få så mycket vid bodelningen som motsvarar två basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Ett basbelopp 1994 är 35 200 kronor (12 § sambolagen).

Reglerna om bodelning kan vara komplicerade. Rådfråga därför jurist så att var part tillgodoses på ett lagenligt sätt.

Bodelningsförrättare
Om samborna inte kan enas kan någon av samborna hos tingsrätten ansöka om att bodelningsförrättare förordnas. Förrättaren delar då boet efter att ha lyssnat till sambornas önskemål. Den som inte är nöjd med bodelningen kan klandra bodelningen (20 § sambolagen, 17 kap äktenskapsbalken).

Särskilt om gemensam bostad
Sambor har gemensam bostad. Bostaden kan ha anskaffats för gemensamt bruk. Då ingår den i bodelningen. Bostaden kan också ha blivit gemensam genom att ena sambon flyttat in hos den andre. Då ingår den inte i bodelningen.

Bostad som ingår i bodelningen: Är det en fastighet, tomträtt eller bostadsrätt ingår värdet i bodelningen med avdrag för bostadsskulderna. Är det en hyreslägenhet tas själva hyresrätten upp utan att värderas. Vanligen tillskiftas fastighet lagfarne ägaren, tomträtt tomrättsinnehavaren, bostadsrätt bostadsrättsinnehavaren och hyresrätten den som står antecknad på hyreskontraktet. Den andre kan dock i undantagsfall tillskiftas bostaden (10 § sambolagen).

Bostad som inte ingår i bodelningen: Fastighet eller tomträtt tillfaller alltid ägaren. Hyres- eller bostadsrättslägenhet tillhör den som har kontraktet respektive äger bostadsrätten. I undantagsfall kan sådan bostad få övertas av den sambo som bäst behöver den (16 § sambolagen).

Det är därför viktigt att båda har lagfart på bostadsfastighet, att båda antecknas hos föreningen som innehavare av bostadsrätt eller att båda skriver på hyreskontraktet. Även i sådant fall kan emellertid problem uppstå, då exempelvis inte båda är villiga att medverka till att lägenheten byts till två mindre. Botadsförmedlingen i vissa kommuner brukar dock hjälpa till.

Vid dödsfall: Efterlevande sambon kan tillskiftas bostaden vid bodelning eller överta den enligt sambolagen. Familjerättsreglerna reglerar bara förhållande till dödsboet. Hyresreglerna som gäller i förhållande till hyresvärden beskrivs under avsnittet om bostad. De regler som gäller när samboförhållandet upphör p g a ena sambons död beskrivs i avsnitten om arv och testamente.


Vårdnad och adoption m m samt jäv


Dessa regler beskrivs i kapitlet om Partnerskap. Vi hänvisar dit.


Partnerskap
Tala om döden medan du lever ...
Innehållsförteckning