Är RFSL en mångkulturell organisation? - en studie om invandrade homo- bisexuella och transpersoners integration i organisationen Riksförbundet för sexuell likaberättigande.
Elizabeth San Martin
The aim of this study is to illustrate how homo, - and bisexual people and transsexuals (HBT) immigrants are integrated in the Swedish Federation for Lesbian and Gay Rights (RFSL). The study attempts to problemize the interaction between HBT-immigrants and RFSL on both a micro,- and a macro structural level. Through a straightforward survey, I want to find the answer to how HBT-immigrants experience RFSL’s work for them. This will be illustrated from the perspective of HBT-immigrants and then compared to a pilot study that maps out the organisation RFSL. The aim of the pilot study was to find out what the organisation had done to get a multicultural organisation. Keywords in this kind of work are HBT, RFSL and work for great variety multiculturalism. The paper’s methodological efforts are qualitative and they have been carried out in an ethnographical study. The main instrument of the study is interviewing, combined with participating observations. The results show that the work for variety that includes immigrant issues is relatively bad. It shows that RFSL hasn’t consciously made efforts to increase the integration of HBT-immigrants and their representation in the organisation. But the study also shows that RFSL is starting to realise the importance of bringing up this issue and working with it. The members of RFSL are starting to take an interest in this issue, there is insight and there are demands, this is shown through the member’s nomination of three immigrants to the board of the organisation. The most important conclusion of the study is that adult HBT-immigrants do not experience any integration in RFSL.
3 Syfte
Syftet med denna studie är att belysa HBT invandrares integration i RFSL. Studien ska försöka problematisera samspelet som sker mellan HBT invandrare och RFSL på en mikro- och makrostruktur. Genom intervjuer vill jag visa RFSL: s arbete gentemot HBT invandrare och deras integration i organisationen. Samtidigt vill jag få svar på hur HBT invandrarmedlemmar upplever RFSL: s arbete gentemot dom. Det kommer att belysas ur HBT invandrares perspektiv samtidigt som detta kommer att jämföras med en pilotundersökning som kartlägger RFSL: s olika verksamheter, syfte och mål. Detta görs för att få reda på organisationens insatser för en mångkulturell organisation. Med studien vill jag få svar på frågarställningar som:
Hur ser RFSL: s mångfaldsarbete inriktad på invandrarfrågor ut?
Hur ser RFSL:s insatser ut i landet för att integrera HBT invandrare i organisationens arbete från ett makro och mikroperspektiv?
Hur ser HBT invandrare på RFSL: s insatser för att integrera dem i organisationen?
Hur ser HBT invandrare själva på sin socialisation i RFSL och hur upplever de den?
15.4 Slutsatser
RFSL:s mångfaldsarbete inriktat på invandrarfrågor befinner sig på blöjstadiet i dagens läge. Avdelningar har inte kunskaper om invandrarfrågor och de flesta har inte uppmärksammat problemet. Den låga invandrarrepresentationen under höstkonferensen och kongressen tyder på detta. Samtidigt är invandrarrepresentationen på avdelningarnas poster mycket dålig.
RFSL:s insatser ute i landet för att integrera HBT-invandrare i organisationens arbete från ett makro- och mikroperspektiv kan besvaras genom att läsa stycket ovan. I detta framkommer att invandrarfrågor inte har uppmärksammats tillräckligt och detta har i sin tur också påverkat integrationen, dvs. först skall man inse att det finns ett problem för att sedan kunna lösa det. Från ett mikroperspektiv framkommer att intervjuades avdelningar inte har drivit något speciellt arbete för att integrera invandrare (med undantag av Eskilstuna). En förklaring till detta kan vara att avdelningar saknar ledning och stöd från förbundsnivå. Det framkommer också att HBT-invandrare har mött olika sorters hinder när de ville bli aktiva bl. a. misstänksamhet, begränsningar i organisationens kultur och kulturskillnader, språksvårigheter, osv. Insatserna från en makronivå dvs. förbundsnivå har ej varit tillfredsställande, det har inte medvetet samordnats och letts ett målinriktat arbete för att uppmuntra och stödja avdelningarna i sitt arbete för integreringen, det finns inte någon integrationsplan. På samma sätt når inte förbundet HBT-invandrare inom eller utanför organisationen.
De flesta intervjuade upplever att RFSL inte har satsat på att integrera HBT-invandrare i organisationen och att frågan har glömts bort. Det framkommer också att bland tjänsterna på förbundskansliet saknas anställda eller projektanställda som är invandrare.
Gällande hur HBT invandrare upplever sin socialisation i RFSL kan jag dra den här slutsansen: att socialisation i organisationen inte har skett bland vuxna HBT invandrare. Men det framkommer också att HBT invandrarungdomar har haft mycket bättre förutsättningar för att komma in i gemenskapen och socialiseras i RFSL.
Men allt är inte mörkt. Förhoppningar att det går att förändra organisationen trots att det tar tid finns. Små förändringar börjar ske inom RFSL. Nya vindar blåser inom RFSL: s struktur, invandrarna vill vara delaktiga och kräver sin plats i organisationen. Svenskarnas intresse för invandrarfrågor inom organisationen som belyste höstkonferensen har bidragit till att uppmärksamma problemet. Valberedningsförslaget om tre invandrare till förbundsstyrelsen bekräftar mina tolkningar.
16 Invandrarnas sociala kompetens
Diskursen har som synfält i den här studien HBT invandrarens integration inom RFSL. Intentionen har varit att belysa om gruppen integreras inom Riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Trots att etnicitet är en socialkonstruktion betraktas den som ett tillstånd som bidrar till att invandrarnas integration blir mycket svårare, de blir betraktade, behandlade och bekräftade under begreppet (de los Reyes, 2001). Jag tar upp detta i den begreppsliga och teoretiska referensrams delen. I studien säger Kerstin ”de vill inte integrera invandrare, kanske de tar oss som indianer, som vet ingenting […]”. En del av intervjuade har svårt för att komma in i RFSL och känna delaktighet i organisationens arbete. Alla kulturella skillnader verkar accentueras i samspel med svenskarna. Min mor brukade säga till mig ”liten by stort helvete” och kanske är det som inträffar här. RFSL är en stor organisation, men i jämförelse med det svenska samhället utgör den en molekyl. Om vi utgår ifrån detta ser man att spelrummet blir mycket mindre för invandrare och att deras olikheter blir fördelar eller nackdelar allt beroende på de svenska medlemmarnas inställning inom organisationen. Invandrarnas kulturella skillnader blir en upprepad markering i förhållande till de svenska organisationernas kultur. Även de unga och väl integrerade respondenterna uttrycker sig på ett sådant sätt som markerar sin medvetenhet om att de inte är en berättigad del av ”vi” som t ex. Maria som säger ”jag var den enda blatte i alla fall”. ”Detta händer kanske för att vi inte är härifrån, vi är främlingar”, säger en av intervjuade. Skillnader mellan ”vi” och ”de” blir större i samspelet som ett arv av det postkoloniala tankesättet som jag redovisade i den fjärde kapitel.
Det verkar som det är svårt för invandrare att anpassa sig till organisationens informella normer och värderingar. Man föreställer sig den svenska organisationen som homogen. Med sådana tankar förmedlar man en bild av två antagonister dvs. den svensk organisationskulturen och icke svenska kulturer. Den här homogeniteten som används i diskursen hänvisar till en kompetens som icke svenskar inte kan skaffa sig och som betonar invandrarnas etniska position i organisationen. Johan säger vid intervjun att ”jag har gjort min insats angående integration, genom mitt engagemang har jag visat att vi invandrare duger”. Inom RFSL sker det en viss interaktion invandrare och svenskarna i mellan, men invandrarens saknande av organisationens informella normer och värderingar bromsar deras socialisation i organisationen.
”Det finns en stark hierarki inom RFSL, invandrarna …de finns inte ens inom denna hierarki”, säger Kerstin. Från data som framkommen från pilot undersökningen kan man dra samma slutsats: att för invandrare blir det ”dubbelt” så svår att komma in i organisationen, att erkännas som pålitliga och ansvarstagande för att avancera till organisationens högre positioner. Speciellt är fallet för HBT invandrarkvinnor eftersom de riskerar en större utsatthet. Vilket innebär att de kan bli stigmatiserade på tre olika sätt, som HBT, invandrare och kvinna. Här speglas tydligt teorin om etnicitet och kön som en social position som jag tar upp och med vilket jag kritiserar symbolisk interaktionism i kapitel fyra. Människan blir i en sådan kontext socialiserad av samhället. Varje individ går igenom en inlärningsprocess, som innebär en anpassning till systemets regler och normer. Socialiseringsprocessen är viktig från integrationssynvinkeln därför att den innebär en resocialisation för invandraren som lämnar sitt hemland med dess normer och regler och socialiseras i det nya samhället. Men enligt några av de intervjuade kommer denna grupp alltid att hamna någonstans utanför de ursprungliga grupper som förmedlar och reproducerar normer och attityder som frön som postkolonialismen planterade i världen. Från integrationsperspektiv är den sociala kompetensen som invandraren borde ha för att kunna komma in i den svenska gemenskapen mycket viktig. Första steget är språket, de flesta är överrens om att färdigheter i språket är verktyget som kommer att hjälpa invandraren att komma in i samhället. Språket kommer att ge invandraren möjligheten att kunna arbeta och betala för sig vilket inte minst bidrar till att han/hon känner sig nyttig i den nya kulturen. Därför är betydelsen av språket och symboler oerhört viktig för HBT invandrare som har kommit till Sverige och som skall socialiseras inom RFSL. Betydelse av att behärska dessa är en grundpelare för att människor skall kunna samspela med varandra. Detta förklarar jag också under symbolisk interaktionism i kapitel fyra.
Att kunna svenska språket har alltid varit den viktigaste frågan. För att kunna kommunicera med varandra måste det finnas ett gemensamt språk och det har varit ett av hindren som invandraren måste övervinna för att komma in i det nya samhället. För gayinvandraren är situationen dock mer problematisk. HBT invandraren kan lära sig språket och hur det svenska samhället fungerar men det kommer alltid att finnas andra faktorer som begränsar invandrarnas socialkompetens, som t ex. att kunna förstå, använda och ta till sig de olika koder som den svenska gaykulturen behärska. Vikten av koder i ett socialt sammanhang är viktigt eftersom samhällets normer och regler består av dessa och reproduceras genom interaktion mellan människor. Inom det svenska gaysamhället finns en stor mängd av tecken vilka är svåra för svenskarna att lära sig och för invandraren är det mycket svårare. Låt mig använda mig av en anekdot för att exemplifiera vad jag menar: för en tid sedan hade jag ett samtal med en kvinna som kom från Sydamerika. Hon har bott i Sverige mer än 13 år och hon är öppen i sin sexuella identitet, men hon tycker att hon har otroligt svår för att kunna tolka signalerna, koderna som finns i svenska gay samhället. Jag frågade henne om hur hon gör när hon flörtar med andra kvinnor. Hon svarade att hon har bott i Sverige en väldigt lång tid och kan de flesta gay ställen i Stockholm, har massor vänner och bekanta som tillhör gay-gruppen men fortfarande kan hon inte förstå när en tjej flörtar med henne. Hon såg att hon vet att det låter konstigt men att det var sant. Hon försätter med sin berättelse. Där sitter hon på någon pub och pratar med en vacker tjej om livet, katten och bilen. Allt är så trevlig och hon är så snygg. Hon kunde inte förstå att ”tjejen” flörtade med henne. Hon berättade också att när hon åker på semester till sitt hemland är allt annorlunda, att signalerna, blickarna är så självklara. Då behöver hon inte vara orolig för att hon misstar sig på någonting eller misstolkar situationen. Hon berättade att allt faller på sin plats.
Invandrare som kommer från andra kulturer har andra kunskaper om livet och oftast annorlunda syn på sexualiteten än svenskar. Det innebär att både grupperna definierar situationen på olika sätt. Detta kan orsaka stora konflikter och missförstånd bland svenskarna. Det är också ett faktum att många av dessa invandrare kommer från länder där är det förbjudet att vara homosexuell och att det är först i Sverige som de vågar erkänna, acceptera eller leva sina liv. ”Invandrare hyser kanske i större utsträckning aggressivitet mot sexualitet”, säger Pelle. Detta kan innebära att för invandrare är homosexualitet en tabubelagt ämnet, något som man i deras kultur inte talar om och inte visar. Detta tar också Roger upp när han säger att ” i många länder uttalas inte ens ordet homosexuallitet och för de som kommer från sådana länder är det svårt att förstå att det t ex. finns psykologer som är homosexuella”.