RFSL, blodgivning och hiv

Alltsedan RFSL i januari 1983 gick ut med en uppmaning till landets homo- och bisexuella män att inte lämna blod har förbundets ståndpunkt varit att män som har sex med män bör avstå från att lämna blod eftersom förekomsten av hiv i gruppen fortfarande är mycket högre än hos befolkningen i allmänhet. Det finns en verklig risk att man som sexuellt aktiv bög eller bisexuell man bär på viruset.

RFSL avråder alltså män som har sex med män och som utsatt sig för någon som helst risk för att få hiv från att lämna blod. Bakgrunden är att ”säkrare sex” inte är säker sex - säkrare sex betyder att man sätter en risknivå som inte är lika med noll, det vill säga att man tar små risker. Vi vet också att det inte är ovanligt att den som får hiv får det av någon som inte är medveten om att man har hiv.

Enligt Socialstyrelsens regler får inte en man som någon gång haft sex med en annan man lämna blod, och inte heller en kvinna som någon gång haft sex med en man som har haft sex med en man får lämna blod.

Okunnighet hos blodcentralerna

Många homosexuella har dock med fog reagerat på ogenomtänkta regler på lokala blodcentraler, på personalens oförstående attityder och på okunniga formuleringar i broschyrer för blodgivare där man skriver att homosexuella inte får lämna blod. En formulering som på många håll lett till att lesbiska också avvisats som blodgivare. Om man är lämplig eller olämplig som blodgivare handlar naturligtvis inte om vilken sexuell läggning man har utan vilka risker man som individ utsatt sig för. Sexuellt aktiva bögar och andra män som har sex med män löper större risk för hiv än heterosexuella män medan en kvinna som har sex med kvinnor löper mindre risk än en kvinna som har sex med män.

Blodgivning - hiv och MSM

Att lämna blod är att ta ansvar för de patienter som får blodet. Blodgivning handlar alltså om mottagarens behov och säkerhet och kan inte betraktas som en mänsklig rättighet för givaren.
Blodcentralerna måste välja de absolut säkraste blodgivarna. Man måste alltså välja blodgivare från grupper med låg frekvens av potentiellt kända och okända blodburna sjukdomar.

Diskriminering?

Om människor behandlas olika utan att det finns relevanta/faktiska skäl för det är det diskriminering.

Det finns två medicinskt relevanta skäl till att män som har sex med män (MSM) inte får lämna blod:
- hiv är mycket vanligare bland MSM än bland män som bara har sex med kvinnor.
- bland de blodgivare som visat sig vara hivpositiva är andelen MSM oproportionerligt hög (drygt hälften).

Testning av blod

Givaren testas för hiv vid varje donationstillfälle. Men testerna ger inte 100%-ig säkerhet eftersom de inte alltid ger utslag när blod från en person som nyligen fått hiv undersöks. Detta beror på att blodet oftast inte testas för hiv utan för antikroppar mot hiv. Från överföringstillfället dröjer det ett antal veckor innan man utvecklat antikroppar mot viruset, därför kan en påse från en person som nyligen fått hiv innehålla virus utan att det visar sig i testet. Antikroppar bildas inte heller i påsen om den får ligga ett tag.

Smittat blod

Varje år lämnas mer än 400 000 påsar blod och det upptäcks några smittade varje år.

Under 2005 diagnostiserades 3 positiva hivtest vid blodgivar-screening, samtliga serokonversioner hos tidigare givare.

Sammanlagt har under 1995-2005 19 personer visats vara hiv-positiva före planerad blodgivning, av dessa 19 personer var 3 st msm. (källor: smi.se, HIV i Sverige (Malin Arneborn, SMI))