Verklighetens väjare - hbt-frågorna i riksdagen 2006-2010 och riksdagskandidaternas syn på hbt-frågor

RFSL har i denna undersökning inför riksdagsvalet 2010 gjort en kvantitativ bedömning av riksdagsledamöternas agerande i hbt-frågor (frågor som särskilt berör homosexuella, bisexuella och transpersoner) under den senaste mandatperioden. Detta genom att poängsätta fyra omröstningar och aktiviteter i form av motioner, interpellationer och skriftliga frågor. 

Sex riksdagsledamöter (fyra V-ledamöter, en S-ledamot och en MP-ledamot) har tilldelats maxpoängen 25 poäng. Lägst poäng har tilldelats åtta ledamöter med -7 poäng och en ledamot med -11 poäng (alla KD-ledamöter). Den totala medelpoängen för alla riksdagsledamöter blev 5,1 poäng. 

RFSL har också bett 452 riksdagskandidater från de sju riksdagspartierna samt från Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Piratpartiet att svara på en enkät med fem frågor. 243kandidater (53,8 procent) svarade på enkäten. Kandidaterna tilldelades poäng utifrån sina svar. Den högst möjliga poängen var 25 poäng och den lägst möjliga - 5 poäng. Nio kandidater (en C-kandidat, tre FI-kandidater, tre V-kandidater, en FP-kandidat och en MP-kandidat) tilldelades 25 poäng. Åtta kandidater (sju M-kandidater och en SD-kandidat) tilldelades -5 poäng. Mest positivt på enkätfrågorna svarade kandidaterna från Feministiskt initiativ och från Vänsterpartiet. Mest negativt på enkätfrågorna svarade de få kandidater från Sverigedemokraterna som skickade in svar. 

Den totala medelpoängen för riksdagskandidaternas enkätsvar blev 11,8 poäng. 

Granskningen av ledamöterna tydliggör att regeringens politik i hbt-frågor, förutom i frågan om könsneutralt äktenskap, har anpassats efter Kristdemokraternas åsikter. Sakfrågor där det egentligen finns en riksdagsmajoritet har blockerats av Kristdemokraterna och skjutits på framtiden. Exempel på sådana frågor är att tillåta insemination för ensamstående kvinnor och att införa s.k. moderskapspresumtion, så att den kvinna som är gift eller registrerad partner med en kvinna som föder barn automatiskt blir barnets andra juridiska förälder.

Enkätundersökningen pekar på att inställningen till hbt-frågor bland riksdagskandidaterna är relativt positiv, men varierar mycket mellan partierna. Inte bara mellan partierna utan också inom partierna varierar inställningen till de olika frågor som ställdes. Mest splittrade i inställningen till de frågorna var kandidaterna från Moderaterna. En majoritet av de kandidater som svarade på enkäten svarade ja på frågan om moderskapspresumtion bör införas. En majoritet svarade också ja på frågan om en moderniserad lag om fastställande av könstill- 

hörighet bör införas, som gör det möjligt för alla transpersoner att få ny könstillhörighet fastställd utan att krav ställs på att vara ogift, myndig, svensk medborgare och att ha blivit steriliserad.