27 mar 12 14.02
Kampen om Q
RFSL har gått från h till b till t. Nu kan det vara dags att lägga till ytterligare en bokstav - q. I förslaget till nytt principprogram för RFSL föreslås syftet med RFSL:s arbete vara att "förbättra helhetssituationen för homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter (hbtq-personer)". |
| Foto: Zaira Perdigon. |
I år står RFSL Gävleborg värd för RFSL:s kongress, som hålls mellan 11-13 maj. En av många saker på dagordningen är ett förslag till uppdaterat principprogram. Den nuvarande versionen är från 2005 och sedan dess har hbt-rörelsens frågor och språk utvecklats.
RFSL:s kongress 2001 fattade det avgörande beslutet om att RFSL skulle jobba med t:et i hbt, det vill säga med transfrågor. Nu kan det vara dags att göra ytterligare en principiell förändring. Förslaget till nytt principprogram, som varit ute på remiss till avdelningarna, föreslår att paraplybegreppet hbt utökas med ett q för queer. Förändringen skulle innebära att RFSL:s syfte blir att verka för hbtq-personers rättigheter.
Hbtq är inte en obekant kombination inom rörelsen, utan används redan av bland annat RFSL Ungdom, SFQ - Sveriges Förenade HBTQ-studenter och HBTQ-vänstern. För SFQ, som införde q:et redan 2007, resulterade namnbytet i en ideologisk splittring.
Inom RFSL ställer sig många bakom att lägga till q:et. Petra Guteskär, ordförande i RFSL Gotland, säger att de länge jobbat för en inkludering av q. Hon lyfter fram att det handlar om möjligheten att slippa definiera sig.
I förslaget till nytt principprogram ingår bl.a. även ett förslag om att utreda hur diskrimineringsskyddet för BDSM-utövare, fetischister, asexuella och personer i flersamma relationer kan stärkas. Ett arbete som skulle kunna knytas tydligare till RFSL med en ändring till hbtq. Pell-Uno Larsson, ordförande i RFSL Örebro, håller med om att så länge sexualiteten uttrycks på ett sätt som inte innebär någon form av maktmissbruk eller övergrepp bör inte samhället ha synpunkter. Men att i principprogrammet välja ut särskilda praktiker framför andra att specificera är missvisande, menar han:
– Denna typ av beskrivningar hör bättre hemma i verksamhetsplaner. Att hålla skrivningarna generella i principprogrammet är enligt vår åsikt att föredra, säger Pell-Uno Larsson..
Enligt Fanny Ambjörnsson, fil.dr i genusvetenskap vid Stockholms universitet, är förhållningssättet till queer delvis en generationsfråga och delvis en politisk fråga. Att q finns med för de som inte passar in i hbt-mallen tror hon är viktigt. Däremot undrar hon varför inte även ett l för lesbisk läggs till.
– Många lesbiska, åtminstone ur äldre generationer, har haft svårt att känna sig inkluderade i termen homosexuell, eftersom den oftast stått för manlig homosexualitet. Detsamma gäller många lesbiskas inställning till queer.
HBT-liberaler tillhör de som, trots att de är queerpositiva, inte använder q:et.
– Vi anser att queer kan rymmas var för sig bland homosexuella, bisexuella och transpersoner, men likaså hos heterosexuella och asexuella. Att hela tiden lägga till fler bokstäver anser vi inte rimligt, säger Christoffer Jönsson från HBT-liberaler.
Vad RFSL i sin helhet anser rimligt återstår att se. Denna, och många andra frågor, avgörs på RFSL:s kongress i Gävle.
Artikeln är hämtad ur tidningen Kom Ut nr 1/12.
RFSL:s kongress 2001 fattade det avgörande beslutet om att RFSL skulle jobba med t:et i hbt, det vill säga med transfrågor. Nu kan det vara dags att göra ytterligare en principiell förändring. Förslaget till nytt principprogram, som varit ute på remiss till avdelningarna, föreslår att paraplybegreppet hbt utökas med ett q för queer. Förändringen skulle innebära att RFSL:s syfte blir att verka för hbtq-personers rättigheter.
Hbtq är inte en obekant kombination inom rörelsen, utan används redan av bland annat RFSL Ungdom, SFQ - Sveriges Förenade HBTQ-studenter och HBTQ-vänstern. För SFQ, som införde q:et redan 2007, resulterade namnbytet i en ideologisk splittring.
Inom RFSL ställer sig många bakom att lägga till q:et. Petra Guteskär, ordförande i RFSL Gotland, säger att de länge jobbat för en inkludering av q. Hon lyfter fram att det handlar om möjligheten att slippa definiera sig.
I förslaget till nytt principprogram ingår bl.a. även ett förslag om att utreda hur diskrimineringsskyddet för BDSM-utövare, fetischister, asexuella och personer i flersamma relationer kan stärkas. Ett arbete som skulle kunna knytas tydligare till RFSL med en ändring till hbtq. Pell-Uno Larsson, ordförande i RFSL Örebro, håller med om att så länge sexualiteten uttrycks på ett sätt som inte innebär någon form av maktmissbruk eller övergrepp bör inte samhället ha synpunkter. Men att i principprogrammet välja ut särskilda praktiker framför andra att specificera är missvisande, menar han:
– Denna typ av beskrivningar hör bättre hemma i verksamhetsplaner. Att hålla skrivningarna generella i principprogrammet är enligt vår åsikt att föredra, säger Pell-Uno Larsson..
Enligt Fanny Ambjörnsson, fil.dr i genusvetenskap vid Stockholms universitet, är förhållningssättet till queer delvis en generationsfråga och delvis en politisk fråga. Att q finns med för de som inte passar in i hbt-mallen tror hon är viktigt. Däremot undrar hon varför inte även ett l för lesbisk läggs till.
– Många lesbiska, åtminstone ur äldre generationer, har haft svårt att känna sig inkluderade i termen homosexuell, eftersom den oftast stått för manlig homosexualitet. Detsamma gäller många lesbiskas inställning till queer.
HBT-liberaler tillhör de som, trots att de är queerpositiva, inte använder q:et.
– Vi anser att queer kan rymmas var för sig bland homosexuella, bisexuella och transpersoner, men likaså hos heterosexuella och asexuella. Att hela tiden lägga till fler bokstäver anser vi inte rimligt, säger Christoffer Jönsson från HBT-liberaler.
Vad RFSL i sin helhet anser rimligt återstår att se. Denna, och många andra frågor, avgörs på RFSL:s kongress i Gävle.
Artikeln är hämtad ur tidningen Kom Ut nr 1/12.
Marie Nordin l
« Tillbaka
Skriv ut sidan
Tipsa en kompis