29 apr 10 11.21
Premiär för Pride i Litauen
Den 6-9 maj kommer Baltic Pride att hållas i Litauens huvudstad Vilnius. Arrangörerna är stolta över att för första gången, trots ett mindre hbt-vänligt samhällsklimat, kunna erbjuda ett Pridefirande. I paraden kommer från Sverige bl.a. EU-minister Birgitta Ohlsson och Europaparlamentarkern Christofer Fjellner att delta. |
| Den officiella bilden för Baltic Pride. Foto: Kåre Viemose. |
Det första Baltic Pride, som är ett gemensamt Pridefirande för Estland, Lettland och Litauen, hölls förra året i den lettiska huvudstaden Riga. I år är det Vilnius tur. Arrangörerna, litauiska Lithuanian Gay League – LGL och Tolerant Youth Association – TJA, lettiska Mozaika och estniska Eesti Gei Noored, bjuder på flera dagars fokus på hbt-rättigheter och hbt-kultur.
Vilma Gabrieliute, från arrangören LGL, menar att Baltic Pride inte i första hand ska ses som ett firande. Utan mer som ett politiskt ställningstagande ”gentemot politiker och det övriga samhället som gömmer sig bakom fördomar och trångsynthet”.
–Baltic Pride är ett tillfälle för alla oss hbt-personer att lyfta våra huvuden högre och vara modiga nog att möta fördömande blickar med stolta ögon. Att samlas tillsammans för våra rättigheter att vara människor som vi är och sända ett öppet budskap kommer att öka synligheten för den grupp människor det konservativa samhället gör allt för att ignorera, säger hon.
Redan på onsdagen den 5 maj kommer det litauiska studentförbundet att hålla en debatt med temat om den högre undervisningen är öppen för mångfald. Baltic Pride startar sedan officiellt den 6 maj med öppnandet av en fem dagar lång filmfestival på biografen Skalvija. Öppningsfilmen House of Boys gästas av både filmens regissör Jean-Claude Schlim och kompositören till filmmusiken André Mergenthaler.
Det svenska deltagandet under fredagens internationella konferens Human Rights Combating Fear and Prejudice är talrikt. Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) ska där hålla ett hälsningsanförande. Flera personer från RFSL kommer att hålla kortare presentationer kring det samarbetsprojekt, Partnership for equal rights, som RFSL och LGL bedrivit under det senaste året. Under konferensen deltar även flera andra europeiska politiker, bl.a. Europaparlamentarikern och ordföranden i parlamentets hbt-grupp Michael Cashman, ledamoten av den tyska Förbundsdagen Volker Beck och ledamoten av det danska Folketinget Kamal Qureshi. Även om det är lite mer tunnsått med litauiska politiker som närvarar så förekommer undantag från regeln att man ogärna vill förknippas med att stödja hbt-rättigheter. Ett lysande sådant undantag är den litauiska parlamentarikern Marija Ausrinè Pavilionienè, som deltar under konferensen. Hon har under flertalet år verkat som en motkraft till de tongivande homofoba strömningarna och visat stöd för hbt-rörelsen.
Bland svenska deltagare under Baltic Pride märks också de båda oppositionsborgarråden i Stockholm Roger Mogert (S) och Yvonne Ruwaida (MP) samt Europaparlamentarikern Christofer Fjellner (M). Den sistnämnde ställer ut sin fotoutställning 27 pictures of Pride, som tidigare visats under Stockholm Pride, på Hotel Conti, där fredagens konferens hålls.
Den första Prideparaden någonsin i Litauen, kallad March for Equality, hålls på lördagen. Den paradväg man beviljats tillstånd att tåga är mindre än 1 km lång men går genom de centrala delarna av Vilnius. Bland dem som kommer att hålla tal efter paraden märks Birgitta Ohlsson.
Under Baltic Pride håller också den svenska ambassaden en mottagning för Baltic Pride-arrangörerna och utländska gäster. Detta tillsammans med ambassaderna från de övriga nordiska länderna och den brittiska, holländska och spanska ambassaden. Eva Nilsson Mansfeld, ambassadråd vid Sveriges ambassad i Vilnius, bedömer att det finns ett starkt motstånd i Litauen mot Baltic Pride. Hon berättar att i en nyligen genomförd opinionsmätning var 70 procent av de tillfrågade emot att en Prideparad hölls.
– Paraden och försök att stoppa den får mycket uppmärksamhet i media. Det finns helt klart en risk för motdemonstrationer, precis som skedde i Riga förra året, säger hon och fortsätter:
– Det är svårt att förutse om motdemonstrationer kommer bli hätska eller aggressiva. Vi och övriga likasinnade ambassader har efter att ha tagit upp frågan om säkerhet flera gånger fått försäkringar från litauisk sida om att de tar säkerheten på största allvar.
Så sent som under mars i år vände sig 50 litauiska parlamentariker till det litauiska riksåklagarämbetet med krav på att det beviljade demonstrationstillståndet för Baltic Pride skulle återkallas. Parlamentarikerna hänvisade till att en Prideparad skulle strida mot den nyinrättade lagen om skydd för minderåriga mot skadlig information. Den 7 april avslog dock riksåklagarämbetet parlamentarikernas yrkande med hänvisning till att det saknas laglig grund för att hänvisa frågan till domstol. Lagen i fråga förbjöd i sin först antagna version så kallad skadlig information om bl.a. homosexuella, bisexuella och polygama relationer. Efter kraftig internationell kritik mot att lagen strider mot mänskliga rättigheter och EU:s grundläggande värderingar, som Litauen åtagit sig att respektera, tillsatte Litauens president Dalia Grybauskaite en kommission för att revidera den. Det litauiska parlamentet antog slutligen, strax före jul förra året, en reviderad lag. Den stadgar förbud mot att i information riktad till minderåriga främja ”sexuella relationer” och mot att främja "icke-traditionella familjevärderingar”.
– Vi var initiativtagare till att sammankalla en grupp av ambassader för att diskutera och samordna hur vi kunde agera kring lagen om skydd av minderåriga. I denna grupp möts vi kontinuerligt och har numera främst samrått kring hur vi kan bistå organisatörerna av Baltic Pride, berättar Eva Nilsson Mansfeld.
Vilma Gabrieliute, från arrangören LGL, menar att Baltic Pride inte i första hand ska ses som ett firande. Utan mer som ett politiskt ställningstagande ”gentemot politiker och det övriga samhället som gömmer sig bakom fördomar och trångsynthet”.
–Baltic Pride är ett tillfälle för alla oss hbt-personer att lyfta våra huvuden högre och vara modiga nog att möta fördömande blickar med stolta ögon. Att samlas tillsammans för våra rättigheter att vara människor som vi är och sända ett öppet budskap kommer att öka synligheten för den grupp människor det konservativa samhället gör allt för att ignorera, säger hon.
Redan på onsdagen den 5 maj kommer det litauiska studentförbundet att hålla en debatt med temat om den högre undervisningen är öppen för mångfald. Baltic Pride startar sedan officiellt den 6 maj med öppnandet av en fem dagar lång filmfestival på biografen Skalvija. Öppningsfilmen House of Boys gästas av både filmens regissör Jean-Claude Schlim och kompositören till filmmusiken André Mergenthaler.
Det svenska deltagandet under fredagens internationella konferens Human Rights Combating Fear and Prejudice är talrikt. Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) ska där hålla ett hälsningsanförande. Flera personer från RFSL kommer att hålla kortare presentationer kring det samarbetsprojekt, Partnership for equal rights, som RFSL och LGL bedrivit under det senaste året. Under konferensen deltar även flera andra europeiska politiker, bl.a. Europaparlamentarikern och ordföranden i parlamentets hbt-grupp Michael Cashman, ledamoten av den tyska Förbundsdagen Volker Beck och ledamoten av det danska Folketinget Kamal Qureshi. Även om det är lite mer tunnsått med litauiska politiker som närvarar så förekommer undantag från regeln att man ogärna vill förknippas med att stödja hbt-rättigheter. Ett lysande sådant undantag är den litauiska parlamentarikern Marija Ausrinè Pavilionienè, som deltar under konferensen. Hon har under flertalet år verkat som en motkraft till de tongivande homofoba strömningarna och visat stöd för hbt-rörelsen.
Bland svenska deltagare under Baltic Pride märks också de båda oppositionsborgarråden i Stockholm Roger Mogert (S) och Yvonne Ruwaida (MP) samt Europaparlamentarikern Christofer Fjellner (M). Den sistnämnde ställer ut sin fotoutställning 27 pictures of Pride, som tidigare visats under Stockholm Pride, på Hotel Conti, där fredagens konferens hålls.
Den första Prideparaden någonsin i Litauen, kallad March for Equality, hålls på lördagen. Den paradväg man beviljats tillstånd att tåga är mindre än 1 km lång men går genom de centrala delarna av Vilnius. Bland dem som kommer att hålla tal efter paraden märks Birgitta Ohlsson.
Under Baltic Pride håller också den svenska ambassaden en mottagning för Baltic Pride-arrangörerna och utländska gäster. Detta tillsammans med ambassaderna från de övriga nordiska länderna och den brittiska, holländska och spanska ambassaden. Eva Nilsson Mansfeld, ambassadråd vid Sveriges ambassad i Vilnius, bedömer att det finns ett starkt motstånd i Litauen mot Baltic Pride. Hon berättar att i en nyligen genomförd opinionsmätning var 70 procent av de tillfrågade emot att en Prideparad hölls.
– Paraden och försök att stoppa den får mycket uppmärksamhet i media. Det finns helt klart en risk för motdemonstrationer, precis som skedde i Riga förra året, säger hon och fortsätter:
– Det är svårt att förutse om motdemonstrationer kommer bli hätska eller aggressiva. Vi och övriga likasinnade ambassader har efter att ha tagit upp frågan om säkerhet flera gånger fått försäkringar från litauisk sida om att de tar säkerheten på största allvar.
Så sent som under mars i år vände sig 50 litauiska parlamentariker till det litauiska riksåklagarämbetet med krav på att det beviljade demonstrationstillståndet för Baltic Pride skulle återkallas. Parlamentarikerna hänvisade till att en Prideparad skulle strida mot den nyinrättade lagen om skydd för minderåriga mot skadlig information. Den 7 april avslog dock riksåklagarämbetet parlamentarikernas yrkande med hänvisning till att det saknas laglig grund för att hänvisa frågan till domstol. Lagen i fråga förbjöd i sin först antagna version så kallad skadlig information om bl.a. homosexuella, bisexuella och polygama relationer. Efter kraftig internationell kritik mot att lagen strider mot mänskliga rättigheter och EU:s grundläggande värderingar, som Litauen åtagit sig att respektera, tillsatte Litauens president Dalia Grybauskaite en kommission för att revidera den. Det litauiska parlamentet antog slutligen, strax före jul förra året, en reviderad lag. Den stadgar förbud mot att i information riktad till minderåriga främja ”sexuella relationer” och mot att främja "icke-traditionella familjevärderingar”.
– Vi var initiativtagare till att sammankalla en grupp av ambassader för att diskutera och samordna hur vi kunde agera kring lagen om skydd av minderåriga. I denna grupp möts vi kontinuerligt och har numera främst samrått kring hur vi kan bistå organisatörerna av Baltic Pride, berättar Eva Nilsson Mansfeld.
Lars Jonsson l
« Tillbaka
Skriv ut sidan
Tipsa en kompis