27 maj 09 00.20
EU-kandidaterna kartlagda
Har du funderat på vilka av de svenska kandidaterna i EU-valet den 7 juni som är mest villiga att driva hbt-frågor? RFSL har undersökt kandidaterna och kan nu presentera svaret.
RFSL har tidigare mätt Sveriges kommuners hbt-vänlighet och inför varje riksdagsval brukar det undersökas hur hbt-vänligt riksdagsledamöterna har agerat under de senaste fyra åren. En undersökning som bygger på enkätsvar från kandidater som ställer upp i ett val har dock inte utförts tidigare. Valet till Europaparlamentet är ett val som lämpar sig bra för att ställa enkätfrågor till kandidater eftersom varje parti bara har en lista som alla svenska väljare har möjlighet att rösta på. RFSL har dock inte bara ställt enkätfrågor, utan även undersökt hur de svenskar som suttit i Europaparlamentet under de senaste fem åren har röstat i några utvalda frågor av relevans för hbt-personer. Resultatet har blivit rapporten Utan fördomar i Bryssel? – Rapport från RFSL om hbt-frågor inom EU.
90 st, eller 85,7 procent, av de 105 kandidater i valet till Europaparlamentet som ombads svara på RFSL:s enkät svarade. De 105 kandidaterna utgörs av de tio översta kandidaterna från de sju riksdagspartierna och från Junilistan, Sverigedemokraterna och Piratpartiet samt från de endast fem kandidater som finns på Feministiskt initiativs lista. Frågorna de fick handlar alla om hur EU kan förbättra situationen för hbt-personer inom EU.
Kortfattat frågade RFSL om kandidaterna ansåg att:
- EU ska införa det av EU-kommissionen föreslagna direktivet mot diskriminering på grund av bl.a. sexuell läggning inom områdena socialt skydd, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster?
- EU ska utvidga den fria rörligheten för människor så att den gäller på samma villkor för samkönade par som för olikkönade par?
- EU ska införa gemensam lagstiftning mot homofobisk och transofobisk hets och homofobiska och transofobiska hatbrott?
- EU ska införa gemensam lagstiftning om rätt till juridiskt könsbyte för transsexuella?
- EU ska arbeta aktivt för att upprätthålla respekten för hbt-personers rättigheter runt om i världen och i synnerhet för att länder avkriminaliserar homosexuella handlingar?
Till varje fråga ställdes en följdfråga om hur troligt man bedömde det var att man som parlamentariker aktivt skulle driva frågan. Vid den poängtilldelning som gjorts utifrån svaren har varje kandidat maximalt kunnat få 25 poäng. 23 av de 90 svarande kandidaterna fick 25 poäng, vilket innebär att de svarade ja på alla frågorna och även på följdfrågorna om att de avsåg arbeta aktivt för dessa saker. Medelpoängen för alla svarande uppgick till 17,7.
– Vi är glada att så många kandidater anser att EU är en naturlig plats att driva hbt-frågor på och vill arbeta för att förbättra hbt-personers situation i alla medlemsländer, säger RFSL:s förbundsordförande Sören Juvas.
De 23 med högst poäng fick möjlighet att svara på ytterligare en fråga, nämligen om de ansåg att:
- EU ska införa gemensam lagstiftning som omöjliggör för medlemsländer att tillämpa informationsplikt för hiv-positiva i samband med det att hiv-positiva har sexuella kontakter?
Bakgrunden till denna fråga är den, enligt RFSL, repressiva svenska smittskyddslagen som förvandlar hiv-positiva till kriminella om de inte informerar om sin hiv-status före sex, oavsett om de har säkrare sex eller inte.
– Den svenska smittskyddslagen är extremt hård med internationella mått mätt och lägger allt ansvar på hivpositiva, vilket är kontraproduktivt och försvårar det hiv-preventiva arbetet, förklarar Sören Juvas.
Fem kandidater, Zaida Catalán (MP), Bodil Ceballos (MP), Björn Felten (PP), Hillevi Larsson (S) och Gudrun Schyman (FI), svarade ja på den ytterligare frågan. Fyra av dessa fem, alla utom Schyman, svarade också ja på följdfrågan om de aktivt ville verka för detta. Av de övriga svarade fem möjligen/inte tagit ställning och tre nej medan tio kandidater inte återkom alls med något svar.
De kandidater RFSL därmed anser vara de allra mest hbt-vänliga i valet till Europaparlamentet är Zaida Catalán (MP), Bodil Ceballos (MP), Björn Felten (PP) och Hillevi Larsson (S).
I botten av poänglistan utifrån enkätsvaren hamnar Kristina Sjödin (JL) med 5 poäng, Sven-Olof Sällström (SD) med 4 poäng och Kent Ekeroth (SD) med 3 poäng.
– Det är inte överraskande att Sverigedemokraterna inte vill driva hbt-frågor men tyvärr låter även en del EU-skeptiker från andra partier sitt EU-motstånd leda till att de inte vill använda EU:s politiska tyngd för att förbättra situationen för hbt-personer i medlemsländerna och i länder utanför EU, säger Sören Juvas.
Bland de fem omröstningar i Europaparlamentet som RFSL betygsatt i rapporten finns en från den 2 april i år där Europaparlamentet sade ja till införande av det diskrimineringsdirektiv som kommissionen föreslagit. En annan av omröstningarna, från den 29 november 2007, handlar om att Europaparlamentet godkände EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som i artikel 21 fastställer att all diskriminering på grund av bl.a. sexuell läggning ska vara förbjuden. Stadgan blir juridiskt bindande i medlemsländerna (utom för Storbritannien och Polen som förhandlat till sig undantag) då Lissabonfördraget träder i kraft.
Fem av de 19 svenska Europaparlamentarikerna har röstat ja i alla de fem poängsatta omröstningarna och dessutom tagit egna initiativ i hbt-frågor som parlamentariker under mandatperioden. Dessa fem är Christofer Fjellner (M), Anna Hedh (S), Olle Schmidt (FP), Inger Segelström (S) och Anders Wijkman (KD). De två sistnämnda ställer dock inte upp för nyval den 7 juni.
I rapporten har de respektive partierna också bedömts och, utifrån de sammanlagda poängsummorna för deras kandidater och parlamentariker, tilldelats en sammanlagd procentsats hbt-vänlighet. Feministiskt initiativ kommer då upp i hela 99,0 procent, men eftersom partiet har färre kandidater (endast fem) på sin lista är detta uträknat utifrån färre enkätsvar än för de övriga partierna. Socialdemokraterna kommer upp i 93,5 procent och Folkpartiet i 90,5 procent. Lägst procentsats hbt-vänlighet, 26,0, får Sverigedemokraterna, som i rapporten får följande skriftliga bedömning: ”RFSL avråder alla som önskar att EU ska värna om alla människors lika värde och rättigheter, inklusive hbt-personers rättigheter, att rösta på Sverigedemokraterna.”
– Att EU har makt att påverka hbt-personers vardag väldigt konkret är något som står helt klart. Därför är det också viktigt att vi röstar fram Europaparlamentariker den 7 juni som är hbt-vänliga, avslutar Sören Juvas.
90 st, eller 85,7 procent, av de 105 kandidater i valet till Europaparlamentet som ombads svara på RFSL:s enkät svarade. De 105 kandidaterna utgörs av de tio översta kandidaterna från de sju riksdagspartierna och från Junilistan, Sverigedemokraterna och Piratpartiet samt från de endast fem kandidater som finns på Feministiskt initiativs lista. Frågorna de fick handlar alla om hur EU kan förbättra situationen för hbt-personer inom EU.
Kortfattat frågade RFSL om kandidaterna ansåg att:
- EU ska införa det av EU-kommissionen föreslagna direktivet mot diskriminering på grund av bl.a. sexuell läggning inom områdena socialt skydd, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster?
- EU ska utvidga den fria rörligheten för människor så att den gäller på samma villkor för samkönade par som för olikkönade par?
- EU ska införa gemensam lagstiftning mot homofobisk och transofobisk hets och homofobiska och transofobiska hatbrott?
- EU ska införa gemensam lagstiftning om rätt till juridiskt könsbyte för transsexuella?
- EU ska arbeta aktivt för att upprätthålla respekten för hbt-personers rättigheter runt om i världen och i synnerhet för att länder avkriminaliserar homosexuella handlingar?
Till varje fråga ställdes en följdfråga om hur troligt man bedömde det var att man som parlamentariker aktivt skulle driva frågan. Vid den poängtilldelning som gjorts utifrån svaren har varje kandidat maximalt kunnat få 25 poäng. 23 av de 90 svarande kandidaterna fick 25 poäng, vilket innebär att de svarade ja på alla frågorna och även på följdfrågorna om att de avsåg arbeta aktivt för dessa saker. Medelpoängen för alla svarande uppgick till 17,7.
– Vi är glada att så många kandidater anser att EU är en naturlig plats att driva hbt-frågor på och vill arbeta för att förbättra hbt-personers situation i alla medlemsländer, säger RFSL:s förbundsordförande Sören Juvas.
De 23 med högst poäng fick möjlighet att svara på ytterligare en fråga, nämligen om de ansåg att:
- EU ska införa gemensam lagstiftning som omöjliggör för medlemsländer att tillämpa informationsplikt för hiv-positiva i samband med det att hiv-positiva har sexuella kontakter?
Bakgrunden till denna fråga är den, enligt RFSL, repressiva svenska smittskyddslagen som förvandlar hiv-positiva till kriminella om de inte informerar om sin hiv-status före sex, oavsett om de har säkrare sex eller inte.
– Den svenska smittskyddslagen är extremt hård med internationella mått mätt och lägger allt ansvar på hivpositiva, vilket är kontraproduktivt och försvårar det hiv-preventiva arbetet, förklarar Sören Juvas.
Fem kandidater, Zaida Catalán (MP), Bodil Ceballos (MP), Björn Felten (PP), Hillevi Larsson (S) och Gudrun Schyman (FI), svarade ja på den ytterligare frågan. Fyra av dessa fem, alla utom Schyman, svarade också ja på följdfrågan om de aktivt ville verka för detta. Av de övriga svarade fem möjligen/inte tagit ställning och tre nej medan tio kandidater inte återkom alls med något svar.
De kandidater RFSL därmed anser vara de allra mest hbt-vänliga i valet till Europaparlamentet är Zaida Catalán (MP), Bodil Ceballos (MP), Björn Felten (PP) och Hillevi Larsson (S).
I botten av poänglistan utifrån enkätsvaren hamnar Kristina Sjödin (JL) med 5 poäng, Sven-Olof Sällström (SD) med 4 poäng och Kent Ekeroth (SD) med 3 poäng.
– Det är inte överraskande att Sverigedemokraterna inte vill driva hbt-frågor men tyvärr låter även en del EU-skeptiker från andra partier sitt EU-motstånd leda till att de inte vill använda EU:s politiska tyngd för att förbättra situationen för hbt-personer i medlemsländerna och i länder utanför EU, säger Sören Juvas.
Bland de fem omröstningar i Europaparlamentet som RFSL betygsatt i rapporten finns en från den 2 april i år där Europaparlamentet sade ja till införande av det diskrimineringsdirektiv som kommissionen föreslagit. En annan av omröstningarna, från den 29 november 2007, handlar om att Europaparlamentet godkände EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som i artikel 21 fastställer att all diskriminering på grund av bl.a. sexuell läggning ska vara förbjuden. Stadgan blir juridiskt bindande i medlemsländerna (utom för Storbritannien och Polen som förhandlat till sig undantag) då Lissabonfördraget träder i kraft.
Fem av de 19 svenska Europaparlamentarikerna har röstat ja i alla de fem poängsatta omröstningarna och dessutom tagit egna initiativ i hbt-frågor som parlamentariker under mandatperioden. Dessa fem är Christofer Fjellner (M), Anna Hedh (S), Olle Schmidt (FP), Inger Segelström (S) och Anders Wijkman (KD). De två sistnämnda ställer dock inte upp för nyval den 7 juni.
I rapporten har de respektive partierna också bedömts och, utifrån de sammanlagda poängsummorna för deras kandidater och parlamentariker, tilldelats en sammanlagd procentsats hbt-vänlighet. Feministiskt initiativ kommer då upp i hela 99,0 procent, men eftersom partiet har färre kandidater (endast fem) på sin lista är detta uträknat utifrån färre enkätsvar än för de övriga partierna. Socialdemokraterna kommer upp i 93,5 procent och Folkpartiet i 90,5 procent. Lägst procentsats hbt-vänlighet, 26,0, får Sverigedemokraterna, som i rapporten får följande skriftliga bedömning: ”RFSL avråder alla som önskar att EU ska värna om alla människors lika värde och rättigheter, inklusive hbt-personers rättigheter, att rösta på Sverigedemokraterna.”
– Att EU har makt att påverka hbt-personers vardag väldigt konkret är något som står helt klart. Därför är det också viktigt att vi röstar fram Europaparlamentariker den 7 juni som är hbt-vänliga, avslutar Sören Juvas.
Lars Jonsson l
« Tillbaka
Skriv ut sidan
Tipsa en kompis