25 aug 08 12.18
EU vill utvidga förbud mot diskriminering
EU-kommissionen vill i ett nytt förslag till direktiv förbjuda diskriminering bland annat på grund av sexuell läggning inom flera ytterliggare områden i samhället. Direktivet, som presenterats under sommaren, betraktas som ett stort steg framåt när det gäller att bekämpa diskriminering inom EU. Att det kommer att godkännas av ministerrådet, som har avgörandet i sin hand, är dock långt ifrån säkert
Det nya EU-direktivet om förbud mot diskriminering omfattar områdena
- socialt skydd, inklusive social trygghet och hälsovård,
- utbildning, och
- tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.
Direktivet förbjuder diskriminering inom områdena på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse. Det innebär att samma diskrimineringsskydd kan komma att gälla inom alla EU-länder inom en snar framtid. Exempel på situationer där förbudet skulle gälla är om ett samkönat par skulle nekas ett dubbelrum på ett hotell eller om en person skulle nekas läkarvård på grund av sin sexuella läggning.
I 18 av de 27 EU-länderna, däribland Sverige, finns redan lagstiftning som helt eller delvis skyddar mot diskriminering när det gäller sexuell läggning inom de föreslagna områdena. Inom arbetslivet finns sedan ett antal år ett gällande EU-direktiv mot diskriminering på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse. Diskriminering på grund av etnisk härkomst är förbjuden genom ett EU-direktiv inom alla områden i samhället. Även könsdiskriminering finns det ett EU-direktiv som förbjuder, detta inom områdena arbetsliv och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.
Det nu föreslagna EU-direktivet skulle alltså betyda lite eller inget för diskrimineringsskyddet på grund av sexuell läggning i svensk lagstiftning, men desto mer för skyddet mot diskriminering i flera andra EU-länder. Skyddet är menat att gälla vid både direkt och indirekt diskriminering såväl som vid trakasserier och förföljelser. Varje medlemsstat föreslås inrätta en ombudsman för likabehandling som ska kunna hjälpa och företräda den som anser sig ha blivit diskriminerad. Även ideella organisationer ges i direktivet möjlighet att hjälpa den som diskriminerats med juridisk och administrativ hantering.
– Rätten till likabehandling är grundläggande, men miljoner människor inom EU fortsätter att möta diskriminering i sitt vardagsliv, förklarade Vladimir Spidla, EU-kommissionär för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter, när EU-kommissionen presenterade direktivet den 2 juli.
Enligt en nyligen utförd EU-undersökning anser en stor del av EU:s medborgare att diskriminering är vanligt förekommande. 51 procent i undersökningen menade att diskriminering på grund av sexuell läggning är vanlig, medan 45 procent ansåg den är vanlig på grund av funktionshinder och 42 procent på grund av ålder respektive religion.
Att EU-kommissionen skulle lägga fram ett så kallat horisontellt direktiv mot diskriminering som omfattar alla diskrimineringsgrunder har inte varit självklart. Vid ett möte i EU-parlamentet under våren talade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso om att lägga fram ett direktiv som enbart skulle täcka funktionshinder. Detta eftersom kommissionen bedömde det skulle bli svårt att få igenom ett direktiv inkluderande alla diskrimineringsgrunder i ministerrådet. EU-parlamentet uppmanade dock i ett betänkande i maj i år kommissionen att presentera ett diskrimineringsdirektiv där alla de från början tänkta diskrimineringsgrunderna inbegreps. Påtryckningar från parlamentet och från en lång rad berörda organisationer runt om i Europa bidrog sannolikt till att kommissionen till slut bestämde sig för att lägga fram ett horisontellt direktiv omfattande alla diskrimineringsgrunder. Enligt personer med insyn i EU-kommissionens arbete spelade också den öppet homosexuelle brittiske EU-kommissionären Peter Mandelson en nyckelroll för att få kommissionen att ställa sig bakom direktivet i dess nu föreslagna form. Understödd av kommissionens vice ordförande Margot Wallström ska han framgångsrikt ha argumenterat för ett direktiv som inte lyfte ut någon diskrimineringsgrund.
Det nuvarande franska ordförandeskapet inom EU har uttalat att man betraktar diskrimineringsdirektivet som en prioriterad fråga och hoppas att beslut om det kommer att kunna fattas vid ministerrådets möte i december. Rådet måste vara enhälligt för att direktivet ska kunna godkännas, vilket öppnar upp för att ett eller flera skeptiska EU-länder kan få till stånd betydande ändringar i det eller helt stoppa det.
ILGA Europa har, liksom även RFSL, välkomnat direktivet och betecknat det som ett betydande steg framåt för likabehandling av EU:s medborgare.
– Vi hoppas att EU:s medlemsstater följer kommissionens förslag och levererar till befolkningen inom EU vad den förtjänar och har rätt till – respekt, värdighet och jämlikhet, förklarade Deborah Lambilotte från ILGA Europas styrelse i en kommentar till direktivet.
ILGA Europa har dock framfört kritik mot att skydd mot olika behandling på grund av civilstånd inte ingår i direktivet. Utelämnandet innebär att det inte kan betraktas som diskriminering när samkönade par i olika EU-länder inte ges samma partnerrättigheter som gifta olikkönade par.
Från EU-kommissionen menar man att EU inte innehar någon lagstiftningskompetens alls när det gäller äktenskapslagstiftningen i medlemsländerna, utan att detta är något bara medlemsländerna själva har kompetens att besluta om. Den nyinrättade EU-byrån för grundläggande rättigheter i Wien har dock nyligen presenterat en rapport kring det lagskydd hbt-personer åtnjuter i olika EU-länder och vilka brister som finns i det, Homophobia and Discrimination on Grounds of Sexual Orientation in the EU Member States, där man konstaterar ”brister i fullt och lika utnyttjande av rättigheter som faller inom EU:s kompetensområde, särskilt när det gäller samkönade partnerskap”. Man syftar med detta framför allt på att samkönade par i äktenskap och partnerskap inte alltid kan ta del av samma rättigheter och förmåner som ett gift olikkönat par vid flytt från ett EU-land till ett annat.
Källor: euobserver.com, pinknews.co.uk.
- socialt skydd, inklusive social trygghet och hälsovård,
- utbildning, och
- tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.
Direktivet förbjuder diskriminering inom områdena på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse. Det innebär att samma diskrimineringsskydd kan komma att gälla inom alla EU-länder inom en snar framtid. Exempel på situationer där förbudet skulle gälla är om ett samkönat par skulle nekas ett dubbelrum på ett hotell eller om en person skulle nekas läkarvård på grund av sin sexuella läggning.
I 18 av de 27 EU-länderna, däribland Sverige, finns redan lagstiftning som helt eller delvis skyddar mot diskriminering när det gäller sexuell läggning inom de föreslagna områdena. Inom arbetslivet finns sedan ett antal år ett gällande EU-direktiv mot diskriminering på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse. Diskriminering på grund av etnisk härkomst är förbjuden genom ett EU-direktiv inom alla områden i samhället. Även könsdiskriminering finns det ett EU-direktiv som förbjuder, detta inom områdena arbetsliv och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.
Det nu föreslagna EU-direktivet skulle alltså betyda lite eller inget för diskrimineringsskyddet på grund av sexuell läggning i svensk lagstiftning, men desto mer för skyddet mot diskriminering i flera andra EU-länder. Skyddet är menat att gälla vid både direkt och indirekt diskriminering såväl som vid trakasserier och förföljelser. Varje medlemsstat föreslås inrätta en ombudsman för likabehandling som ska kunna hjälpa och företräda den som anser sig ha blivit diskriminerad. Även ideella organisationer ges i direktivet möjlighet att hjälpa den som diskriminerats med juridisk och administrativ hantering.
– Rätten till likabehandling är grundläggande, men miljoner människor inom EU fortsätter att möta diskriminering i sitt vardagsliv, förklarade Vladimir Spidla, EU-kommissionär för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter, när EU-kommissionen presenterade direktivet den 2 juli.
Enligt en nyligen utförd EU-undersökning anser en stor del av EU:s medborgare att diskriminering är vanligt förekommande. 51 procent i undersökningen menade att diskriminering på grund av sexuell läggning är vanlig, medan 45 procent ansåg den är vanlig på grund av funktionshinder och 42 procent på grund av ålder respektive religion.
Att EU-kommissionen skulle lägga fram ett så kallat horisontellt direktiv mot diskriminering som omfattar alla diskrimineringsgrunder har inte varit självklart. Vid ett möte i EU-parlamentet under våren talade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso om att lägga fram ett direktiv som enbart skulle täcka funktionshinder. Detta eftersom kommissionen bedömde det skulle bli svårt att få igenom ett direktiv inkluderande alla diskrimineringsgrunder i ministerrådet. EU-parlamentet uppmanade dock i ett betänkande i maj i år kommissionen att presentera ett diskrimineringsdirektiv där alla de från början tänkta diskrimineringsgrunderna inbegreps. Påtryckningar från parlamentet och från en lång rad berörda organisationer runt om i Europa bidrog sannolikt till att kommissionen till slut bestämde sig för att lägga fram ett horisontellt direktiv omfattande alla diskrimineringsgrunder. Enligt personer med insyn i EU-kommissionens arbete spelade också den öppet homosexuelle brittiske EU-kommissionären Peter Mandelson en nyckelroll för att få kommissionen att ställa sig bakom direktivet i dess nu föreslagna form. Understödd av kommissionens vice ordförande Margot Wallström ska han framgångsrikt ha argumenterat för ett direktiv som inte lyfte ut någon diskrimineringsgrund.
Det nuvarande franska ordförandeskapet inom EU har uttalat att man betraktar diskrimineringsdirektivet som en prioriterad fråga och hoppas att beslut om det kommer att kunna fattas vid ministerrådets möte i december. Rådet måste vara enhälligt för att direktivet ska kunna godkännas, vilket öppnar upp för att ett eller flera skeptiska EU-länder kan få till stånd betydande ändringar i det eller helt stoppa det.
ILGA Europa har, liksom även RFSL, välkomnat direktivet och betecknat det som ett betydande steg framåt för likabehandling av EU:s medborgare.
– Vi hoppas att EU:s medlemsstater följer kommissionens förslag och levererar till befolkningen inom EU vad den förtjänar och har rätt till – respekt, värdighet och jämlikhet, förklarade Deborah Lambilotte från ILGA Europas styrelse i en kommentar till direktivet.
ILGA Europa har dock framfört kritik mot att skydd mot olika behandling på grund av civilstånd inte ingår i direktivet. Utelämnandet innebär att det inte kan betraktas som diskriminering när samkönade par i olika EU-länder inte ges samma partnerrättigheter som gifta olikkönade par.
Från EU-kommissionen menar man att EU inte innehar någon lagstiftningskompetens alls när det gäller äktenskapslagstiftningen i medlemsländerna, utan att detta är något bara medlemsländerna själva har kompetens att besluta om. Den nyinrättade EU-byrån för grundläggande rättigheter i Wien har dock nyligen presenterat en rapport kring det lagskydd hbt-personer åtnjuter i olika EU-länder och vilka brister som finns i det, Homophobia and Discrimination on Grounds of Sexual Orientation in the EU Member States, där man konstaterar ”brister i fullt och lika utnyttjande av rättigheter som faller inom EU:s kompetensområde, särskilt när det gäller samkönade partnerskap”. Man syftar med detta framför allt på att samkönade par i äktenskap och partnerskap inte alltid kan ta del av samma rättigheter och förmåner som ett gift olikkönat par vid flytt från ett EU-land till ett annat.
Källor: euobserver.com, pinknews.co.uk.
Lars Jonsson l
« Tillbaka
Skriv ut sidan
Tipsa en kompis