11 jun 08 12.41
På plats för avdelningarna
Sedan början av juni har RFSL åter en anställd avdelningsombudsman. Det är Carolina Orre som ska göra det lättare för aktiva inom RFSL:s avdelningar att få den hjälp från förbundet de behöver. |
| Carolina Orre är ny avdelningsombudsman på RFSL. |
Carolina Orre är 29 år gammal och har en bakgrund som aktivist inom RFSU. Under sin studenttid i Uppsala var hon med om att starta en lokalförening inom RFSU i Uppsala. Egentligen är hon utbildad civilingenjör, men att arbeta inom en ideell organisation känner hon sig mer hemma med. Senast har hon varit projektledare för Urix åsiktsfestival, ett årligen återkommande samarrangemang mellan RFSL Ungdom, Röda Korsets ungdomsförbund, Ungdomens Nykterhetsförbund och Ungdom mot Rasism.
Som ny avdelningsombudsman inom RFSL går Carolinas arbete mycket ut på att hålla kontakt med avdelningarna och stödja dem i stort och smått i deras arbete. Med grundläggande föreningskunskaper till nyvalda styrelser, med att utarbeta bidragsansökningar, med att stå till tjänst med olika utbildningar, med mera. I tjänsten ingår också samordning av och stöd till avdelningarnas hiv- och hälsoarbete.
På vilket sätt kommer RFSL:s avdelningar märka att du anställts?
– Jag hoppas de ska märka det genom att de kan ringa hit och få hjälp med det de vill få hjälp med. Det kan gälla praktiska saker med ansökningar eller kontakt med politiker. Jag ska vara ett bollplank att vända sig till. Mycket av det jag kommer att arbeta med hoppas jag ska komma nerifrån på initiativ från avdelningarna och inte som några direktiv uppifrån.
Vilka är, tycker du, de viktigaste funktionerna för en RFSL-avdelning?
– Det finns nog tre tror jag. Dels att vara en mötesplats för hbt-personer och andra som inte känner sig hemma i heteronormen. Sedan också att bedriva lokalt hivpreventivt arbete mot män som har sex med män, för det finns det inte några andra som gör det. Det tredje är lokalt påverkansarbete med jobb mot politiker och andra beslutsfattare.
Hur ska RFSL lyckas med att åter öka i medlemsantal?
– Jag tror att man ännu mer ska trycka på att RFSL är en mänskliga rättigheters-organisation. Framför allt i storstäderna är det idag lättare att leva som hbt-person och då har man inte samma behov av RFSL för egen del. Men genom att trycka på arbetet som bedrivs internationellt för hbt-rättigheter kan man få fler medlemmar.
– Det kommer alltid finnas personer som vill arbeta aktivt inom en organisation som RFSL och dem bör man ta hand om och stödja så de får den hjälp de behöver för att få ut någonting av sitt engagemang. Att man inte måste vara hbt-person för att vara medlem i RFSL kan man betona mer. På så sätt kan man öka medlemsbasen med heteronormskritiska människor, även om det ska fortsätta vara en hbt-organisation.
Vilken fråga känns mest angelägen för dig av dem som RFSL arbetar med?
– Den sociala biten är viktigast för avdelningarna – det identitetsstödjande, kontaktskapande och fristadsinriktade. Politiskt är det viktigaste att det inte ska spela någon roll vilket kön personen har man har en relation med för att man ska få samma rättigheter, dvs äktenskapsfrågan. Namnlagen är också en fråga som jag tycker borde åtgärdas, så att man som transperson får ta det namn man känner sig bekväm med utan att det ska bli några käppar i hjulet.
Som ny avdelningsombudsman inom RFSL går Carolinas arbete mycket ut på att hålla kontakt med avdelningarna och stödja dem i stort och smått i deras arbete. Med grundläggande föreningskunskaper till nyvalda styrelser, med att utarbeta bidragsansökningar, med att stå till tjänst med olika utbildningar, med mera. I tjänsten ingår också samordning av och stöd till avdelningarnas hiv- och hälsoarbete.
På vilket sätt kommer RFSL:s avdelningar märka att du anställts?
– Jag hoppas de ska märka det genom att de kan ringa hit och få hjälp med det de vill få hjälp med. Det kan gälla praktiska saker med ansökningar eller kontakt med politiker. Jag ska vara ett bollplank att vända sig till. Mycket av det jag kommer att arbeta med hoppas jag ska komma nerifrån på initiativ från avdelningarna och inte som några direktiv uppifrån.
Vilka är, tycker du, de viktigaste funktionerna för en RFSL-avdelning?
– Det finns nog tre tror jag. Dels att vara en mötesplats för hbt-personer och andra som inte känner sig hemma i heteronormen. Sedan också att bedriva lokalt hivpreventivt arbete mot män som har sex med män, för det finns det inte några andra som gör det. Det tredje är lokalt påverkansarbete med jobb mot politiker och andra beslutsfattare.
Hur ska RFSL lyckas med att åter öka i medlemsantal?
– Jag tror att man ännu mer ska trycka på att RFSL är en mänskliga rättigheters-organisation. Framför allt i storstäderna är det idag lättare att leva som hbt-person och då har man inte samma behov av RFSL för egen del. Men genom att trycka på arbetet som bedrivs internationellt för hbt-rättigheter kan man få fler medlemmar.
– Det kommer alltid finnas personer som vill arbeta aktivt inom en organisation som RFSL och dem bör man ta hand om och stödja så de får den hjälp de behöver för att få ut någonting av sitt engagemang. Att man inte måste vara hbt-person för att vara medlem i RFSL kan man betona mer. På så sätt kan man öka medlemsbasen med heteronormskritiska människor, även om det ska fortsätta vara en hbt-organisation.
Vilken fråga känns mest angelägen för dig av dem som RFSL arbetar med?
– Den sociala biten är viktigast för avdelningarna – det identitetsstödjande, kontaktskapande och fristadsinriktade. Politiskt är det viktigaste att det inte ska spela någon roll vilket kön personen har man har en relation med för att man ska få samma rättigheter, dvs äktenskapsfrågan. Namnlagen är också en fråga som jag tycker borde åtgärdas, så att man som transperson får ta det namn man känner sig bekväm med utan att det ska bli några käppar i hjulet.
Lars Jonsson l
« Visa alla nyheter
Skriv ut sidan
Tipsa en kompis