Ordlista för kongressförhandlingar

Acklamation Muntlig omröstning, det vill säga att avgöra vad kongressombuden tycker i en fråga genom att de svarar "ja" på det alternativ de stödjer. Man svarar aldrig "nej". Istället är frågorna så ställda att de blir varandras motsatser. Förhandlingsordföranden förklarar vilket alternativ hon hört starkast stöd för, det vill säga vilket yrkande som bifallits, väntar ett par sekunder (för att ge möjligheter till protester) och fastställer beslutet med ett klubbslag. Se vidare propositionsordning respektive votering.

Ajournera Ta paus i förhandlingarna.

Arbetsordning Arbetsordningen är de regler vi beslutar ska gälla för debatter, val etc. på kongressen.

Avslag Säga nej till ett förslag. Motsats: bifall. Se propositionsordning.

Avstå Man kan avstå från att rösta i alla frågor om man är osäker eller inte vill stödja något av de aktuella yrkandena.

Begära ordet Den som vill tala lämnar in en lapp ”Jag begär ordet” till kongressordförandena.

Beredningsutskott Kongressen brukar tillsätta en grupp som får till uppgift att fila på formuleringar, uttalanden och annat som är svåra att "tillverka" när hela kongressen är samlad. Beredningsutskottet brukar få i uppdrag att återkomma med ett förslag som man då får ta ställning till.

Bifall Säga ja till ett förslag. Motsats: avslag. Se propositionsordning.

Bordlägga Uppskjuta behandlingen av en fråga till ett senare tillfälle.

Dagordning Lista över de frågor man avser att behandla. Samma som föredragningslista.

Enhällighet När det är angeläget att visa att alla utan undantag ställer sig bakom ett beslut kan frågan om enhällighet väckas. Vem som helst kan fråga om huruvida enhällighet föreligger. Förhandlingsordföranden frågar då ombuden om någon är emot beslutet, om så är fallet är beslutet inte enhälligt. Viss försiktighet med att fråga om enhällighet tillråds.

Föredragningslista Lista över de frågor man avser att behandla. Fastställd i stadgarna och kan kompletteras av kongressen.

Förhandlingsordförande (eller bara ordförande) Person som väljs av kongressen att fördela ordet och i övrigt leda förhandlingarna.

Förhandlingssekreterare (eller bara sekreterare) Person som väljs av kongressen att föra protokoll.

Justera röstlängden Att fastställa vilka personer som är kongressombud och därmed röstberättigade. Kan variera eftersom ordinarie ombud kan vara frånvarande och suppleant kan inträda istället. Görs exempelvis inför rösträkning.

Justeringsperson Person som väljs av kongressen att granska och godkänna protokollet.

Ordet fritt Förhandlingsordföranden bjuder in till att anmäla sig som talare i den aktuella frågan.

Ordningsfråga Fråga som rör kongressens praktiska arbetssätt och alltså inte direkt berör den sakfråga som just behandlas. Om man vill yttra sig i ordningsfråga talar man om detta för presidiet. Begäran om ordet i ordningsfråga bryter aktuell talarlista, varför försiktighet med att begära ordningsfråga bör iakttagas. Särskild talarlista i den begärda ordningsfrågan upprättas. (Exempel på ordningsfrågor: begäran om streck, tidsbegränsning eller ändring av arbetsordningen.)

Presidium De av kongressen valda förhandlingsordförandena och förhandlingssekreterarna.

Propositionsordning Den procedur som kongressen väljer att använda för att klara ut vilka yrkanden som ska bifallas respektive avslås. Förhandlingsordföranden ställer olika yrkanden mot varandra så att ombuden svarar ja det vill säga röstar på det eller de yrkanden som hon vill stödja. Presidiet bör föreslå en propositionsordning som innebär att kongressen kan fatta klara och rediga beslut som inte strider mot varandra.

Rast Under RFSL:s kongresser brukar vi inte avbryta förhandlingarna för kortare raster eller pauser. Den som behöver sträcka på benen, gå på toaletten, prata med någon gör det när det passar henne. Tänk på att inte störa förhandlingarna när du kommer och går! Principen är naturligtvis att man ska vara närvarande under hela kongressen. När det fattas beslut är det viktigt att alla är närvarande. Förhandlingarna brukar ajourneras för lunch och nattvila. Traditionen på RFSL:s kongresser bjuder att förhandlingarna efter en ajournering alltid återupptas exakt på fastställd tid.

Replik Svar på inlägg där man är direkt omnämnd. Bryter talarlistan.

Reservation När man vill markera att man tar avstånd från majoritetens beslut i en principiellt viktig fråga, där man under debatten klart deklarerat sitt motstånd (eller någon annan gjort det), kan man få antecknat till protokollet att man inte stödde beslutet - att man reserverar sig mot det. För att få reservera sig ska man ha varit närvarande och ha röstat emot det segrande beslutet.

Man kan också lämna en skriftlig förklaring till varför man reserverar sig. På samma sätt kan RFSL-medlemmar som saknar rösträtt anmäla en avvikande mening. Man bör ha deltagit aktivt i debatten.

Röstkort Ett kort som varje röstberättigat ombud får vid kongressens inledning. Det ska uppvisas vid på begäran exempelvis vid slutna val. Lämnas till alla ombud av presidiet.

Röstlängd Förteckning över röstberättigade kongressombud.

Rösträknare Person som valts av kongressen att räkna röster samt övervaka rösträkningsproceduren.

Rösträkning När något ombud är missnöjt med utfallet i voteringen kan rösträkning begäras. I allmänhet genomförs först en justering av röstlängden. Därefter genomförs ett namnupprop. Varje ombud svarar då hur hon röstar.

Sakfråga En huvudfråga som behandlas. Ses i relation till ordningsfråga.

Sakupplysning Att begära sakupplysning innebär att man ber om tilläggsinformation för att bättre kunna förstå vad någon sagt. Får inte vara ett inlägg i debatten. Bryter talarlistan.

Sluten omröstning Vid personval kan man begära sluten omröstning, som då genomförs med valsedlar. Det blir då hemligt vem som röstar på vem.

Streck Om man tycker att en debatt drar ut på tiden och att inga nya argument tillförs - samma saker upprepas gång på gång – kan man begära streck i debatten. Ordföranden förklarar då ordet fritt i frågan om streck. Om sedan kongressen bifaller förslaget om streck får de som så önskar anmäla sig till talarlistan. De yrkanden som finns läses upp (justeras). Den som har något ytterligare yrkande måste lämna in detta. Därefter sätts streck. Då kan ingen ny anmäla sig till talarlistan. Inga nya yrkanden kan framföras. När talarlistan är avverkad går man till beslut.

Stryka sig Om jag anmält mig på talarlistan och märker att de som talar före mig säger det som jag tänkt säga och mitt inlägg inte skulle tillföra något nytt kan/bör jag stryka mig från talarlistan, alltså låta bli att göra mitt inlägg. Jag signalerar till presidiet att jag vill stryka mig genom att med ena handen "skära halsen av mig".

Talarlista Den lista som presidiet för över personer som önskar ordet i den aktuella frågan.

Tidsbegränsning Om kongressen arbetar under tidspress eller vissa talare blir långrandiga kan man begära att varje inlägg får vara högst en viss tid. Kongressen fattar beslut om eventuell tidsbegränsning och längden på den. Presidiet tar sedan tiden på varje talare och avbryter henne om hon talar för länge.

Valutskott Kongressen brukar välja en grupp som får till uppgift att förbereda de val som valberedningen inte har förslag till.

Votering Omröstning. Om man inte är nöjd med förhandlingsordförandens tolkning av kongressens mening i en acklamation begär man votering. "Votering!" ropar man i så fall efter det att ordföranden förklarat hur hon uppfattat acklamationen, men innan klubban fallit. Votering genomförs i första hand med försöksvotering.

Ordförande ställer då om beslutsalternativen och man räcker upp handen på det alternativ man vill rösta på. Ordförande bedömer då vilket alternativ som fått flest röster utan att räkna händerna. Om du vill att röstning med namnupprop ska göras ska du ropa "rösträkning!"

Yrka Föreslå. Detta förslag behandlas av kongressen. Måste lämnas skriftligen till kongresspresidiet.

Yrkande Förslag till beslut i en fråga. Yrkanden på RFSL:s kongresser måste alltid vara skriftliga. Det får endast vara en "att-sats" (ett förslag) på varje papper. Detta för att underlätta vid beslut och protokollsskrivande. Argumentera inte i själva yrkandet.