"... det var bara en bögdjävel"

På väg mot en strategi att förebygga och motverka homofientligt våld.

Sammanfattning

Rapporten handlar om hur man kan förebygga och motverka homofobi, något som författaren kallar homofientlighet. Begreppet homofientlighet ingår tillsammans med rasism, främlingsfientlighet och olaga diskriminering i det övergripande begreppet hatbrott.

En homofientlig händelse definieras som varje händelse som upplevs vara homofientlig av offret eller någon annan person och där homofientlighet beskrivs som:

En föreställning om den heterosexuella gruppens överlägsenhet och en uppfattning om att det finns biologiska och kulturella skillnader mellan människor med olika sexuell läggning, som gör det motiverat att dela in dessa i mer eller mindre värda. Vilket innebär att genom
att betrakta sig som mervärdiga anser en individ, en grupp eller ett samhälle sig ha rätt och har tillägnat sig en handlingsberedskap för att förtrycka, utnyttja, kontrollera eller utplåna annan sexuell läggning än den heteronormativa.

Rapporten visar att ett verksamhetsteoretiskt perspektiv ger en bra infallsvinkel både för analys och för åtgärd. Detta på grund av att det homofientliga våldet är förankrat i en kulturhistorisk kontext, bland annat från en släkt- och klankultur från agrara miljöer. Denna kontext står i bjärt kontrast till en demokratisk nationalstat byggd på FN:s mänskliga rättigheter och Barnkonventionen.

Utifrån ett verksamhetsteoretiskt perspektiv analyseras litteratur, intervjuer och ett antal fall av homofientligt våld, merparten tingsrättsdomar. Författaren kommer fram till att själva handlingen är homofientligt våld, medan den verksamhet som leder fram till handlingen är:

ungas könskonstruerande våld i mötet mellan representanter för majoritets- och minoritetskulturer i olika kulturhistoriska kontexter.

Detta könskonstruerande våld lärs in som inre handlingsberedskaper som en del av skapandet av vissa maskuliniteter. Viktiga begrepp är manlig heder, manlig kultur och manlig hegemoni (herravälde). Inlärningen sker i människors verksamhetssystem i givna kulturhistoriska och sociala kontexter. Handlingsberedskapen hos en människa har bestämda inre egenskaper som ger den möjlighet att utlösas under vissa yttre förutsättningar.

Det homofientliga våldet, i vid definition, måste därför förebyggas och motverkas både på ett strukturellt och personligt plan. I det förebyggande och motverkande arbetet är det därför viktigt att flytta fokus från den utlösande handlingen av homofientligt våld till de handlingsberedskaper och de verksamheter som leder fram till detta. När handlingsberedskaper för hatbrott redan har skapats, måste dessa handlingsberedskaperna istället kraftfullt konfronteras och omgivningens utlösande faktorer minimeras.

Genom undersökningen kommer författaren fram till att för det första måste organisationer som har med människor att göra, speciellt barn och ungdomar, ha klara och tydliga strategier och handlingsplaner mot homofientlighet. För det andra behövs att personerna inom organisationerna erhåller en ökad medvetenhet, utbildning och träning kring homofientlighet. Till det kommer samverkan med och rådgivning från homosamhället. För det tredje bör offentliga organisationer också granska hur deras tjänster görs tillgängliga och hur de är anpassade för homosamhället. Slutligen behövs uppföljning och utvärdering av arbetet. Målet ska vara att personer av annan sexuell läggning än den heteronormativa ska vara en del av samhället på lika villkor. Självklart med samma trygghet i hemmet, under utbildning, på arbetet och i den offentliga miljön som alla andra åtnjuter i ett demokratiskt land.

Ladda ned undersökningen som pdf.